Copyright@Ninni Undén

2011 var minsann ett riktigt kaotiskt år. Självförtroende och självkänsla fanns inte ens i min ordbok och nästan alla inlägg jag skrev under det året handlade om hur mycket jag hatade mig själv och min kropp. Jag var i ett lyckligt förhållande och hade underbara vänner men allt jag tänkte på var mitt självförakt, min abnorma trötthet och all jävla smärta min kropp ständigt hade. Jag blev en självisk och manipulativ person som ljög så pass mycket att jag själv började tro på mina egna lögner. Hela mitt liv kretsade kring kalorier, hetsätning, vågen och alla de timmar jag var tvungen att spendera på gymmet trots att jag ibland inte åt på flera dagar. Jag slutade att gå på DBT efter att ha gått på det över ett år, gjorde en ordentlig utredning och fick 6 diagnoser, testade en massa olika mediciner som inte hjälpte ett piss och började på Mandometerkliniken.

Det här var ett år som jag definitivt inte vill genomleva igen. Nu i efterhand kan jag inte förstå hur jag lyckades stå ut med all ångest som jag genomled varje dag. Jag var svårt deprimerad, min sociala fobi blev värre och jag började isolera mig själv från omvärlden igen. Jag föll ner djupare i ätstörningsträsket och blev sjukare än någonsin. Allt var bara kaos och mina känslor åkte berg och dalbana varenda minut varje dag. Det spelade ingen roll hur mycket jag än försökte vara den bästa flickvännen, en duktig dotter och en god vän… jag kände mig alltid otillräcklig och såg mig själv som världens största vider som inte förtjänade någons kärlek och som borde vara hatad av alla.

Jag är så himla glad över att det är ett avslutat kapitel som jag vägrar gå igenom igen. Vissa tankar lever ännu kvar och det är fortfarande mycket kvar att jobba på men jag tänker aldrig någonsin falla så djupt igen. I´m done with that shit.

sleeping with sirensWaaaaaaaaah!!! Ikväll ska jag äntligen se mitt favoritband SWS! ♥ Idag är en sån där dag då jag tänker alldeles för mycket och har ångest, min näsa snorar så mycket att jag håller på att bli galen, mina öron ömmar, penicillinet gör mig tröttare än vanligt och jag är så sjukt stressad över åkturen hem mitt i natten att jag inte vet vad jag ska ta vägen. Perfekt dag för en konsert alltså. Men allt, eller i alla fall det mesta, kommer nog att försvinna så fort de börjar spela. Om Vic och Kellin kör King for a day tillsammans är det helt klart värt det.

Copyright@Ninni UndénTjejen som aldrig blir sjuk har nu blivit sjuk 3 gånger bara den här månaden. Det börjar faktiskt bli lite tröttsamt att känna sig som en gigantisk vandrande snorbobba och att inte få träna… I onsdags svalde jag min stolthet och tog ledigt resten av veckan då jag började inse att det inte går att arbeta med feber när man har ett fysiskt jobb. Det kanske gick an veckan innan men den här gången sa min kropp ifrån. Jag tog mig även i kragen och släpade mig själv till min husläkare för en gångs skull och fick penicillin utskrivet. Tydligen hade jag öroninflammation också utan att veta om det. Men jag har fått spendera 4 dagar och nätter med min pojke så det känns helt okej att ha lidit lite trots allt. ♥

Trots sjukdom har jag träffat fina människor och hängt på Akter på fredagen och sen gått på tentapub på lördagen. Så det har varit ännu en mysig och rolig helg! Det är inte heller helt fel att komma hem och få nudlar och bacon serverat mitt i natten, nomnom.

11051990_395212783984909_1598711163332113335_n tumblr_nko5ug9TYJ1rq1sc9o1_1280 tumblr_nko5v3wysp1rq1sc9o1_1280 tumblr_nkpxu7RBUR1rq1sc9o1_1280 tumblr_nkrtqehkBy1rq1sc9o1_1280 tumblr_njhm7onj1S1rq1sc9o1_1280jjjjjjj

”Du verkar inte alls vara ett lejon, du är ju blyg”. Den meningen har jag hört rätt många gånger nu. Mitt stjärntecken är lejon och jag har dessutom både solen och ascendenten i lejonet, kan man bli så mycket mer lejon än så? I don´t think so. Under den där försynta ytan finns det en riktig bossig och dominant tjej som blir galen av att inte få stå i centrum. Uppmärksamhet och ständig bekräftelse är vad jag lever på, utan det faller mitt ego ihop totalt. Min stolthet är alldeles för stor för mitt eget bästa och den är så himla sårbar att det bara är pinsamt.

Men lejon är även kända för att vara väldigt charmiga, generösa, extremt tillgivna, kärleksfulla, lojala och kreativa. Så jag kan knappast alltid vara så himla hemsk… hoppas jag. Bara lite ibland, typ för det mesta. Beroende på vem du frågar.

”Well, I’ve got thick skin and an elastic heart,
But your blade – it might be too sharp
I’m like a rubber band until you pull too hard,
Yeah, I may snap and I move fast
But you won’t see me fall apart
‘Cause I’ve got an elastic heart”

Ninjapuff

ninjapuff.se
Ninni Undén, 22 år & från Stockholm, Crazy cat lady, animenörd & bokstavsbarn

Kontakt: Ninjapuffen@hotmail.com

Follow on Bloglovin

Facebook

Arkiv

Instagram