Valborgsmässoafton firades i Norrtälje

Copyright @ Ninni Undén || Valborgsmässoafton firades i Norrtälje

Hoppas att ni har haft en trevlig valborg! Det har i alla fall jag haft trots omständigheterna. Ibland är det lättaste att bara lägga sorgen åt sidan och låta sig bli distraherad. Jag och Jocke åkte till Junia och Pontus i Norrtälje och firade in valborgsmässoafton med trevliga människor och kanske lite för mycket alkohol. Vi fick god mat, spelade spel, pratade snusk, astrologi och övernaturliga ting. När solen var på väg upp dröjde det ett tag till innan vi gick och la oss. Någon sömn blev det dock inte för mig och dagen efter mådde jag som jag förtjänade. Jag blir i princip aldrig bakfull men jag får alltid en sån jädra muskelsmärta i hela kroppen. Energinivån var väl inte den bästa heller och jag känner fortfarande att jag behöver ta igen lite sömn.

Det var i alla fall skönt att kunna hänga med människor som får en att skratta och glömma all skit för ett litet tag. Även om det såklart trängde sig på mer ofta än vad jag vill erkänna för mig själv. Morfar skulle inte bli glad om han såg oss säcka ihop totalt och sluta leva så jag behöver sådana här kvällar lite extra just nu. ♥


6 Mars 1932 – 27 April 2016, vila i frid älskade morfar. 3

Den 27 April förlorade vi den mest underbara människan som någonsin har satt sin fot på den här jorden. Den 27 April hände det ofattbara som inte skulle få hända på flera år. Min älskade och underbara morfar gick över till den andra sidan. Att skriva det känns helt overkligt. Det hela känns som ett sjukt skämt som någon hemsk människa har hittat på. Morfar var ju inte sjuk och han skulle leva många år till, det lovade han. I flera år har han svurit att han skulle bli minst 100 år för att jävlas med staten och klämma ut så mycket pengar som möjligt så varför hände det här? Han skulle ju vara med när jag köpte min första lägenhet, fick mitt första barn och skapade en familj. Han skulle finnas där för att ge goda råd och få se med egna ögon att jag kommer att klara mig tack vare allt han har lärt mig. Han skulle ju få dö i vetskap om att det kommer att gå bra för oss alla.

Jag har fortfarande så mycket att berätta och så mycket att fråga om. Det kan inte vara försent redan. Vi skulle träffas den här fredagen och jag såg så mycket fram emot att få krama om honom och mormor. Det går inte att beskriva kärleken jag känner inför mina morföräldrar. Min kärlek till dem är helt villkorslös och jag älskar dem så otroligt mycket. Att förlora någon som har varit en sån stor del av ens liv och som betyder så mycket som han gör är så fruktansvärt smärtsamt. Han lämnar ett stort tomrum efter sig och jag vet inte hur jag ska komma över det. Det går knappt ens att ta in det. I ena stunden lever jag i förnekelse och är övertygad om att han fortfarande lever, i andra bryter jag ihop totalt.

Hur ska jag kunna leva vidare i vetskapen om att jag aldrig kommer att känna hans doft igen? Leva utan hans långa utdrag om vin och whisky, hans privata små vinprovningar, hans prat om börser och aktier som jag inte förstår ett smack av, hans skratt och våra små hemligheter som fick mig att känna mig speciell. Han har gjort så mycket för oss, hans barn och barnbarn, och jag hade önskat att jag kunde ha visat hur otroligt tacksam jag är för allt. Han har alltid sett till vårt bästa och har alltid funnits där när man behövde honom. Jag trodde att jag hade tid att återgälda allt och jag trodde att jag skulle ha tid att säga att jag älskar honom för den underbara person han är… Jag hoppas verkligen att han visste hur uppskattad han var och fortfarande är.

Morfar är den mest generösa och omtänksamma människa jag känner. Han är helt genomgod och så underbar att det inte går att jämföra med någon annan. Han är en av de som står mig närmast hjärtat och har varit en stöttepelare och trygghet genom alla år jag fick med honom. Jag vet att det sista han vill är att någon av oss ska bryta ihop och må dåligt så jag ska trots den stora sorgen försöka fortsätta med livet som vanligt. Jag kommer att sörja länge men jag ska sträva efter att bli allt han ville att jag skulle vara; lycklig. Jag ska ta tillvara på all ekonomisk hjälp han har givit ända sedan födseln och lära mig mer om fonder, aktier och sparande för jag vet att det var något som var viktigt för honom. Han har alltid varit vår mentor som har berättat för oss när vi ska sälja och köpa och nu är det dags för oss att klara det själva. Han ville alltid lära oss och se till så att vi klarar oss ekonomiskt och nu ska jag bevisa för honom att det inte var förgäves. Jag ska göra honom stolt och visa honom allt han har lärt mig.

Vila i frid morfar, jag älskar dig så otroligt mycket och saknaden är obeskrivligt stor.

 


Tiden bara rinner iväg… 2

Copyright @ Ninni Undén || Tiden bara rinner iväg

Tiden bara rinner iväg och det känns som att man knappt hinner leva. Kan någon snälla stoppa tiden ett litet tag så att jag kan hinna ikapp? Alla säger att det blir värre för varje år som går, vilket jag själv har upplevt, så snart kommer jag väl att vakna upp bara för att inse att jag har dött. Ett år känns som en månad, en månad känns som en vecka och vecka känns som en dag. Om det verkligen blir värre kan jag inte för mitt liv förstå hur man ska hinna med någonting i huvud taget…

Det känns extra påtagligt nu när jag har hamnat återigen i en sån där period då jag vill göra allt. Hur ska man hinna med att göra allt när man knappt hinner med något? Det är just i de här perioderna som min ADHD visar upp sitt sanna jag. Jag springer fram och tillbaks för att sortera här och där. Jag sliter ut och kastar saker för att sedan bli uttråkad och lämna resten i en enda röra. Jag städar upp bland hyllorna lite för att en stund senare upptäcka att jag måste fortsätta slita ut kläder som jag inte längre använder. Jag går mellan alla rum, lådor och hyllor och lyckas göra mer oreda än reda. Ibland känns det som att jag springer runt som en höna med ett avhugget huvud. Jag vill sortera och piffa upp allt men sen så försvinner all lust och helt plötsligt inser jag att jag fastnat vid datorn igen… Där jag har absolut inte gjort ett piss.

Jag vet att allt går mycket bättre om jag gör en sak i taget. Varje gång jag börjar få en sån här sorterings och städmani förbereder jag mig mentalt att bara ta ett rum eller en hylla först, men när jag väl börjar tappar jag bara kontrollen igen. Jag har ingen kontroll över min fokus alls så när jag väl börjar bli lite uttråkad med något har jag inget annat val än att gå vidare. Vilket är jäkligt trist då jag mår så himla dåligt över att ha ett smutsigt och klottrigt hem. Sen kan jag helt plötsligt vilja komma igång igen för att inse att jag måste sova… På helgerna kommer jag aldrig igång för då ligger jag i en ”mysa med min älskling”-dvala och vardagarna är som sagt alldeles för korta. Jag kan ju inte riktigt utnyttja min tid på bästa sätt så det bästa vore om dygnen hade lite fler timmar! Tur att jag har katterna. Tack vare dem kan jag aldrig låta det bli alltför stökigt!

Hur gör ni för att hålla ert hem fritt från klotter när tiden bara rinner iväg? Jag vet att det bästa är att inte stöka ner från början, men det är ju lättare sagt än gjort! Jag tänker alltid att det kommer att gå bättre när jag har städat ur hela lägenheten men den dagen kommer ju aldrig. När jag väl har fått ordning på ett område har jag förstört ett annat under processen. Innan det andra området hinner bli klart hinner jag förstöra den städade igen…


New in: Pluggar från Crazy Factory

Copyright @ Ninni Undén || New in: Pluggar från Crazy Factory

Igår fick jag hem min fina beställning från Crazy Factory! Mina träpluggar har börjar bli riktigt slitna och mina i plast får inte mina öron att må så bra så förra veckan bestämde jag mig för att leta runt efter nya små bebisar. Jag är ju så sjukt snål så jag har dragit mig länge för att köpa nya, men nu började jag inse att det faktiskt inte gör något om jag förlorar ett par hundralappar. Sen såg jag till min förtjusning att Crazy Factory reade ut flera pluggar, himmelriket för sparsamma människor som jag! Så det blev 3 par av sten, 1 par av trä, 1 par av stål, 1 par av akryl och 1 litet armband.  Det kostade bara 250kr så jag känner mig rätt nöjd. Jag blev lite förvånad över att det gick så snabbt att få hem det från Tyskland så de får ett stort plus för det.

Jag beställde allt från Crazy Factory.


Dagens hiss och diss: 4

Dagens hiss och diss:
Jag har ju inte gjort något hiss och diss inlägg på väldigt länge nu så det kändes som att det var dags!

 

Hiss:

  • Det underbara vädret! Jag har känt mig mycket gladare och piggare nu när solen har skinit med sina värmande strålar.
  • Att det är så mycket ljusare ute nu både på morgonen och på kvällen, älskar det.
  • Att det är katthemsträff på lördag, det kommer att bli så himla trevligt!
  • Zelda och Zombie har blivit SJUKT keliga. ♥
  • Trevliga busschaufförer som ler åt en och som skrattar när man skämtar med någon annan.
  • Att det finns så många trevliga och roliga människor på gymmet, det är så kul att gå dit nu när jag har fått kontakt med flera!

Diss:

  • Trots att det här har varit en väldigt bra vecka så kan jag inte låta bli att tänka på gamla saker och riva upp såren som aldrig hinner läka. Ibland blir jag så himla ledsen bara för att jag tvunget ska sitta och analysera allt som har sagts och inte har sagts. Gamla händelser känns nya igen och jag kan inte låta bli att överanalysera varenda litet ord som har yttrats.
  • Alla j*vla osäkerheter jag har som gör mig så orolig och nojig som jag är.
  • Den här morgon startade med att Zombie klöste mig på handen rätt rejält för att sedan jaga mig för att kela…
  • Tiden försvinner snabbt som bara den och jag hinner aldrig göra allt jag måste och vill göra. Det gör mig så fruktansvärt frustrerad att jag aldrig hinner med. Jag har fått värsta sorteringssuget igen men tiden finns inte till.
  • Att jag fastnar så lätt framför datorn utan att göra något vettigt. Varför går tiden så fort framför en skärm?
  • Jag ska betala tillbaks rätt mycket skatt i år… den kändes lite kan man lugnt säga!

En till sån där ”rolig” blogglista 11

Copyright @ Ninni Undén || En till sån där "rolig" blogglista

En fortsättning till den förra blogglistan.

Vad behöver du mest just nu?
A major change. Att något stort och helt magisk händer… stjärnor, blixtrar, dunder och magiskt stoft! Eller asså… jag vet inte riktigt men någonting behöver jag ju helt klart.

Vad tror folk om dig?
Jag vet inte vad folk tror om mig nu men tidigare har min blyghet ofta misstagits och fått folk att tro att jag är bitchig och dryg. Jag tror att folk fortfarande får för sig att jag är lite smådryg.

Vad får du oftast komplimanger för?
Min lejonman och mina läppar.

Brukar du skratta för dig själv?
Nope, inte så ofta faktiskt… Jag är en sån där tråkig och bitter människa.

Vad står det i ditt senast inkomna sms?
”Kom på att du börjar senare, jag och U är där tidigt så det e lugnt ” 

Nästa mål i ditt liv?
Att komma igång med träningen på allvar igen och bli värsta hunken!

Hur svarar du i mobilen?
”Hej det är Ninni” – Så fyndigt som det kan bli liksom…

Antal timmar sömn inatt?
Lite mindre än 7 timmar tror jag.

Brukar du komma i tid?
Japp. Förr var det inte ovanligt att jag kom en timme tidigare för att jag var så stressad över att jag kanske skulle kunna bli sen…Vilket var ju inte så smart när flera av mina vänner jämt kom för sent. Nu för tiden kan jag dock komma ett par minuter för sent själv ibland faktiskt!

När mår du bra?
När jag känner mig sedd, får uppmärksamhet och är med människor som gör mig glad helt enkelt. Jag är ett lejon så det är väl inte så svårt att lista ut vad man ska göra för att muntra upp mig.

Vanligaste färgen på dina kläder?
Svart och grått… Fast jag börjar bli bättre på färger!

Favoritdryck på morgonen?
Kaffe eller hallonjuice.

När brukar du oftast gå och lägga dig?
Strax efter 21.00, annars somnar jag aldrig i tid. Fast oftast gör jag inte det ändå.

Är du blyg?
Ohja, ibland är jag extremt blyg till och med… Men det är ingenting jämfört med hur blyg jag var förut.

Tror du på kärlek vid första ögonkastet?
Yes. Been there, done that. Var 5 år och när jag blev helt galen och totalt förälskad i en kille i 6 år. Jag var en romantiker redan som liten, okej? Såklart valde han den snygga, smala och smarta tjejen.