6 Mars 1932 – 27 April 2016, vila i frid älskade morfar.

Den 27 April förlorade vi den mest underbara människan som någonsin har satt sin fot på den här jorden. Den 27 April hände det ofattbara som inte skulle få hända på flera år. Min älskade och underbara morfar gick över till den andra sidan. Att skriva det känns helt overkligt. Det hela känns som ett sjukt skämt som någon hemsk människa har hittat på. Morfar var ju inte sjuk och han skulle leva många år till, det lovade han. I flera år har han svurit att han skulle bli minst 100 år för att jävlas med staten och klämma ut så mycket pengar som möjligt så varför hände det här? Han skulle ju vara med när jag köpte min första lägenhet, fick mitt första barn och skapade en familj. Han skulle finnas där för att ge goda råd och få se med egna ögon att jag kommer att klara mig tack vare allt han har lärt mig. Han skulle ju få dö i vetskap om att det kommer att gå bra för oss alla.

Jag har fortfarande så mycket att berätta och så mycket att fråga om. Det kan inte vara försent redan. Vi skulle träffas den här fredagen och jag såg så mycket fram emot att få krama om honom och mormor. Det går inte att beskriva kärleken jag känner inför mina morföräldrar. Min kärlek till dem är helt villkorslös och jag älskar dem så otroligt mycket. Att förlora någon som har varit en sån stor del av ens liv och som betyder så mycket som han gör är så fruktansvärt smärtsamt. Han lämnar ett stort tomrum efter sig och jag vet inte hur jag ska komma över det. Det går knappt ens att ta in det. I ena stunden lever jag i förnekelse och är övertygad om att han fortfarande lever, i andra bryter jag ihop totalt.

Hur ska jag kunna leva vidare i vetskapen om att jag aldrig kommer att känna hans doft igen? Leva utan hans långa utdrag om vin och whisky, hans privata små vinprovningar, hans prat om börser och aktier som jag inte förstår ett smack av, hans skratt och våra små hemligheter som fick mig att känna mig speciell. Han har gjort så mycket för oss, hans barn och barnbarn, och jag hade önskat att jag kunde ha visat hur otroligt tacksam jag är för allt. Han har alltid sett till vårt bästa och har alltid funnits där när man behövde honom. Jag trodde att jag hade tid att återgälda allt och jag trodde att jag skulle ha tid att säga att jag älskar honom för den underbara person han är… Jag hoppas verkligen att han visste hur uppskattad han var och fortfarande är.

Morfar är den mest generösa och omtänksamma människa jag känner. Han är helt genomgod och så underbar att det inte går att jämföra med någon annan. Han är en av de som står mig närmast hjärtat och har varit en stöttepelare och trygghet genom alla år jag fick med honom. Jag vet att det sista han vill är att någon av oss ska bryta ihop och må dåligt så jag ska trots den stora sorgen försöka fortsätta med livet som vanligt. Jag kommer att sörja länge men jag ska sträva efter att bli allt han ville att jag skulle vara; lycklig. Jag ska ta tillvara på all ekonomisk hjälp han har givit ända sedan födseln och lära mig mer om fonder, aktier och sparande för jag vet att det var något som var viktigt för honom. Han har alltid varit vår mentor som har berättat för oss när vi ska sälja och köpa och nu är det dags för oss att klara det själva. Han ville alltid lära oss och se till så att vi klarar oss ekonomiskt och nu ska jag bevisa för honom att det inte var förgäves. Jag ska göra honom stolt och visa honom allt han har lärt mig.

Vila i frid morfar, jag älskar dig så otroligt mycket och saknaden är obeskrivligt stor.