Nothing seems funny anymore.

Vilken spännande och rolig dag jag har haft! Not. Bakade en paj till mamma och hennes vänner som hon bad om, gick på DBT, handlade mat med mamma, kände mig svimfärdig, tränade, åkte hem, gick på promenad, satt och gjorde ingenting, tog en powerwalk och kände mig svimfärdig igen. Allt känns tråkigt och ointressant. På teven visas inget som jag fastnar för – vilket troligen beror på den dålig koncentrationen. På nätet känns allt bara så menlöst och onödigt. Just nu intresserar inget mig, det finns ingen fokus i mig som ger något en chans. jag försöker men kan verkligen inte koncentrera mig. Allt känns bara luddigt och inget fastnar. Visst finns det bloggar som jag gillar att läsa men de uppdateras inte tillräckligt ofta och mycket för att det ska kunna bli ett bra tidsfördriv. Sedan så finner jag självklart även dem svåra att läsa ibland så jag har inte alltid orken till att ögna igenom för mycket. Jag älskar som sagt animeserien Naruto men tror ni att jag klarar av att ta in allt? Nej sorgligt nog inte, hur mycket jag än vill. Därför blir det oftast bara två avsnitt per dag som jag med nöd och näppe klarar av att se på. Sedan kan mitt huvud inte ta in mer och jag tappar bort mig helt. Min inre rastlöshet dör aldrig…

Och nu väntar en STOR bit äppelpaj på mig i köket. Helvete. Varför måste alltid vuxna äta så himla lite när de blir bjudna på fika? I don´t get it. Kommer jag att kunna hålla mig undan? Nej. Kommer jag att kunna hålla mig till en liten bit istället för att ta allt? Absolut inte. Det ligger till och med Arraksbollar i köket med som väntas på att få ätas upp. Jag gillar knappt ens dem men hetssuget håller på att växa och då vet jag inte om jag kan låta bli. Det blir liksom allt eller inget. Ångest, ångest, ÅNGEST! Jag har redan tryckt i mig en Arraksboll och spytt, skäms som ett as men skriver upp det för att påminna mig själv om hur dumt det är. Jag måste bryta mig loss. Jag ska bli bättre, jag lovar.