Veckorna kommer och veckorna går. Måste tiden gå så himla snabbt hela tiden? Den här veckan har jag varit så himla trött. Psykiskt sett har jag haft mycket mer energi och känt mig mer vaken än vad jag brukar göra, men fysiskt sett har jag känt mig helt död. Varenda morgon har allt varit en enda suddig röra med ögonen i kors och det är ett under att jag har klarat av att ta mig till jobbet. Jag har ärligt talat ingen aning om hur jag har lyckats med det. Men jag känner att jag trots denna lilla svacka har tagit elefantsteg i rätt riktning. Jag känner mig liksom inte lika trött och utmattad som jag har gjort de senaste åren. Även fast jag har varit så trött så känns det helt annorlunda nu, som om något har startats om helt och hållet inuti mitt huvud.
Vad har hänt den här veckan då? Förutom det vanliga jobbet, afrodansen, akupunkturen och vattengympan har jag traskat en halv mil med Johanna, gått på flera kvällspromenader, ätit lunch med Johanna som orkade spendera ännu mer tid med mig. Knasig brud den där! Vaknat upp och sett att Zelda har sovit hos mig, varit stolt över Lisa och Mandella som är ett par riktiga tuffingar, gjort brownies på svarta bönor, köpt och ätit min första sallad ute på stan, hängt med kusinen i Täby centrum, fått en goodiebag och köpt lite småprylar till mig själv. Imorgon ska jag köpa en rottingsoffa till balkongen från blocket och åka till Berga Seconhand med mamma. Min plånbok börjar eka tomt snart men det är det väl värt!
Nu vill jag bara sova…. zzzZZZ…
Jag ska med min mamma till stan idag, vi kanske sitter & fikar någonstans på ett café. 🙂
Tiden går alldeles för fooort 🙁