Trött, hängig, inspirationslös och lite ångestfull. Själva veckan har inte varit sådär superkul precis men idag känns det som att den sista droppen rann över bägare. Kroppen gör ont, huvudet dunkar, magen skriker och ögonen som jag knappt kan hålla öppna svider av utmattning. Hjärtat rusar så fort jag har gått några få meter och foten bråkar med mig så fort den råkar böjas lite åt fel håll. Allting var för sig är inte så farligt men tillsammans skapar det bara en ändlös frustration som får mig att känna mig som en tickande bomb. Ett litet snedsteg och jag får utbrott och gör som igår, beter mig som ett litet barn och slänger i dörrarna och i saker som studsar upp i luften efter en stor smäll. Inte för att det hjälper ett endaste dyft men ibland går det bara inte att hejda impulserna som tänder till som ett åskmoln i huvudet. Det känns otroligt löjligt men jag är bara så trött. Trött på att vara trött, trött på att ha ont och trött på att jag aldrig kan tysta rösterna i huvudet.
Just nu känns det tufft både fysiskt och psykiskt. Jag hatar att säga det men just nu hatar jag verkligen min kropp. På morgonen brukar det känns helt okej, vilket känns som en stor sensation för mig, men bara några timmar senare när jag går förbi en spegel utanför mitt hem så kommer smällen. Där stor hon, hon den där som jag verkligen ogillar. Jag har panik inför helgen eftersom att det finns en vattenpark där. Ska jag våga visa mig i bikini såhär? Jag vill inte att folk ska se mig så lättklädd och blottad, det känns alldeles för svårt. Samtidigt så vet jag att jag borde gå emot mina känslor och gå hur lättklädd som helst för annars kommer jag troligen aldrig att komma över det. Jag måste utmana mig själv och våga, jag vet bara inte hur.
Jag är i en liten svacka just nu men tro inte att jag ger upp för det! Idag fick jag ännu mer beröm av min behandlare för hur duktig jag har varit med maten och för att jag har haft en stabil vikt i en hel månad nu. Det spelar ingen roll hur svårt och hemskt det känns för jag har verkligen bestämt mig för att bli frisk och aldrig skada mig själv så för jävligt igen. Var skulle jag ha varit nu om jag inte hade gått med på att få hjälp? Hur skulle jag må och hur skulle min kropp klara av allt stryk? Nej det spelar ingen roll hur mycket den sjuka sidan än drar och skriker åt mig, jag ska inte falla tillbaks. Jag orkar inte gå igenom allt igen.
Vackra Ninni! Det är sjukt svårt att förstå att du har sådana problem och har haft sånna otroliga problem med din kropp och självförtroende. Du är en så otroligt vacker och stark tjej när man läser om dig så det blir som ett wake up call när du skriver om dina svackor. Känns bara så sjukt orättvist att du ska behöva ha dom, du har ju haft det tufft nog. Vet inte vad jag vill säga med detta egentligen mer än att du är underbar och oavsett dina svackor så är det otroligt inspirerande att veta att du kämpar. Du är bäst Ninni kram
sv: Du förtjänar alla ord jag skriver då dina ord är sjukt uppmuntrande och din styrka är otroligt inspirerande. Tack återigen Ninni massor med Kramar
Alla har vi svackor ibland <3 det är inget fel att ha och alla har det, hoppas du får en toppen vecka snart istället, det förtjänar du att ha!
sv: Ja de va himla kul idag :D.
Och du kommer inte gå igenom allt igen! Du är, även om dina demoner inte låter dig förstå det, en av de allra vackraste och mest perfekta människorna jag känner och någonsin skådat. Morgonen är alltid bäst, och eftermiddagen inte alltid lika bra – känner igen mig där. Och vattenlandet, bikini, expose – jag kan sätta en x-ray på att när du väl är där och har riktigt kul och njuter av vädret och värmen så kommer du glömma bort det eller i alla fall inte tänka på det varje sekund som går! Du är skit snygg och du har en jätte vacker kropp (och nu när jag träffat dig och du börjat få en stabil och hälsosam vikt har du fått riktigt fina kurvor som du brukar prata om att du tycker är så snyggt på tjejer – tror jag sagt det förut).
Det är också jätte bra att du slänger i dörrar och tar ut dina känslor på ting och dörrar istället för dig själv – tänk vilken framgång! Vissa gånger senaste halvåret har jag fått riktiga utbrott (du vet när jag får kolsvarta ögon) både på mig själv och på andra, och det känns otroligt skönt att kasta saker i golvet och riva sönder papper och slå på saker. Fortsätt med det, det är hälsosamt tycker jag haha. Mamma brukade säga ”Jag tycker det är så skönt när du slänger i dörrarna, Johanna. Då vet jag att du är en riktig tonåring”. Du är ju fortfarande en tonåring, till skillnad från mig som är gammal 20 åring! Skulle göra mycket för att få vara tonåring, men jag är ju som jag är – svårt att komma in i vuxenlivet 😉
Hoppas du får det super kul i helgen och så ses vi förhoppningsvis nästa vecka <3
Låter inget vidare ninni. ett varmt bad och försöka slappna av brukar kunna lindra spänningar och ångest. Ta hand om dig. Kram
känner igen, har också en svacka där jag har så lätt att tänka negativt, så kämpar verkligen med att tänka positivt. Har nog aldrig tvättat och diskat lika mycket som nu, för jag mår bra av att vara aktiv och inte sitta och grubbla! tycker du är stark ändå!:) kram
Du kämpar på så bra! Jag håller med Johanna Rocky Iron Sparrow om att det är bra att du får utbrott på saker i omgivningen istället för på dig själv.
Våga gå tvärtemot känslan när du känner att du inte vågar visa dig i bikini. Man klarar ofta mer än man tror! 🙂
Kram <3