Anticipation and anxiety

Har ni märkt att det har börjat bli lite ljusare nu? Jag har tänkt på det varenda dag nu efter att jag har fått det inpräntat i huvudet utav mor min sedan det började vända. Och det behövs verkligen. Det här eviga mörkret är verkligen inte min vän. Jag avskyr vintern, eller vad det nu är som vi har. Jag kan inte säga att jag är så särskilt pigg under sommaren heller men under här månaderna ligger jag längst ner på botten. Jag längtar tills slutet av den här månaden då jag åker till Egypten! Hur underbart är inte det? Sol, värme, en ny miljö, en vecka på rymmen från mina problem, kroppsångest och… ah f*ck.  Jag slits mellan att längta som en galning och drabbas av panik på grund av tanken att jag kommer att visa upp min osymmetriska, stora och ärrade kropp.

Idag har jag i alla fall fått skratta ut som en tok efter att startat morgonen med total ångest. Efter jobbet åkte jag till Alvik och mötte upp min storebror. Därifrån åkte vi tillsammans till Essingen för att hälsa på pappa men eftersom att vi kom hem innan honom så slutade det med att vi började spela på Max nya iPad. Jag ägde honom totalt på Fruit ninja, haha! Och ja, kort och gott blev det en riktig trevlig kväll och jag fick reta min käre bror igen. Det bästa som finns. Dessutom vill jag ha en iPad nu.