Att bara finna orsaker till varför det är som det är, är för mig en lättnad

De nya diagnoserna har verkligen gett mig ett nytt perspektiv på min problematik och har gett mig många svar som inte läkare tidigare har kunnat göra. Tydligen så är det typiskt för personer med Asperger att ha problem med hunger och mättnadskänslor, vilket jag verkligen har då jag aldrig kan känna mig mätt hur mycket jag än äter. Mag och tarmproblem har jag även levt med hela mitt liv, jag har aldrig varit intolerant men jag har varit överkänslig mot laktos och gluten. Sedan så har jag haft grova matfixeringar där jag måste äta en speciellt produkt hela tiden och blir galen om jag inte får det. Vissa saker kan jag inte äta alls och det finns grymt mycket som jag inte ens vågar smaka på även fast i princip alla andra äter det. Min mat får inte röra någon annan mat utan det måste vara uppdelat på mitt vis och jag kan verkligen inte äta vad som helst. Dock är jag mycket bättre på det här nu men förut var det verkligen något så otroligt jobbigt. Att äta hos någon annan var verkligen en skräckupplevelse.

Jag tror även att min Asperger kan vara grunden till min sociala fobi då den mest har utformats på grund av att jag har upplevt att andra såg/ser mig som konstig. I flera år så har jag undrat hur min blyghet kunde eskalera till en fobi och nu kan jag se att det kanske fanns en orsak till det. Samma sak gäller min stela kropp med mitt dåliga balanssinne, jag pratade med min sjukgymnast och hon sa själv att Asperger kan vara en stor anledning till varför det är så svårt för mig. Det är så mycket mer men jag försöker att stoppa mig själv innan jag skriver ut en hel bok här. Jag vet att det här inte ändras på grund utav en diagnos men det känns så skönt att jag kan förstå varför det är så här. Jag har varit så förbannad över att jag inte har funnit någon anledning till det i så många år så det här känns som en lättnad att äntligen få veta.

Det förklarar även varför jag är så grymt känslig mot beröring, lukter och ljus. Jag kan inte ens sätta en klisterlapp på handen utan att hela kroppen fuckar ur. Helt stört.

14 svar på ”Att bara finna orsaker till varför det är som det är, är för mig en lättnad”

  1. jag har också hamnat i någon slags socialfobi.. jag har typ inte umgåtts med någon på 5 veckor nu. Jag har isolerat mig här på mitt rum och bara umgåtts med familjen. Att vara med någon annan känns skrämmande och jobbigt. Tycker det är svårt med den sociala delen.. Mina andra kompisar är ute och festar och gör en massa saker med varann men jag sitter bara hemma…

    Svara
  2. sv: tack för din fina kommetar och tipset. Jag ska ta tag i det när jag orkar. Just nu har jag inte kraften och orken. eller modet som krävs för att göra det

    Svara
  3. Haha kanske därför jag är så konstig med mat, visste faktiskt inte det där. Jag kan äta samma mat i varje dag i ett halvår typ, har "perioder" med olika mat. Just nu är jag inne i en period då jag äter rödspätta hela tiden, förra året åt jag fiskpinnar med mos VARJE dag i ett halvår seriöst, haha. Och när jag var typ 12 åt jag endast varma mackor, till frukost, lunch och middag..haha ..

    Svara
  4. sv: Hahah 😀 jag trodde också jag bara var konstig, men den diagnosen förklarade sjukt mycket. Så nu förstår jag varför jag är som jag är liksom.
    Usch gillar inte köttbullar, bara om dom är svarta och brända och är små xD

    Svara
  5. sv: omg har du aldrig smakat ketchup!?!? :O har ketchup på allt, haha.
    ja men jag tycker faktiskt att vi kan ursäkta oss för olika grejer, för det är oftast saker vi själva inte kan kontrollera.. liksom vi kan oftast inte anpassa oss efter andra, det är dom som måste lära sej att anpassa sej efter oss. det låter kanske själviskt men så är de för vissa, jag kan inte ändra mina rutiner och sånt, hela min dag förstörs och jag vet inte vart jag ska ta vägen.. eller om planer ändras och sånt..

    Svara

Lämna en kommentar