Att sluta kämpa och slappna av ger livet vingar och själen ro.

Solen skiner med sina härliga strålar och värmer upp en på nolltid trots de lite smått kyliga vindarna. Som tur är så har det underbara vädret hållit i sig än så länge och jag hoppas att det fortsätter att bli varmare, det kanske är lite tidigt men jag vill verkligen ha sommaren nu. Idag så gick jag på DBT-gruppen för sista gången och trots separationsångesten så känns det rätt skönt att få gå vidare. Det blev lite kramar, fika, ett diplom och en magnet där det står ”att sluta kämpa och istället slappna av ger livet vingar och själen ro”. Jag kommer att sakna gruppen och gruppledarna men det är dags att gå vidare och börja med något nytt.

Efter mötet så var jag kvar några timmar i Mörby med Michaela, hon som jag kommer att sakna mest från gruppen. Vi satt ute i solen på en bänk i en liten park och pratade om allt och inget. Jag började såklart att babbla på om psykologi, psykiatrin, medicin och allt som hör till. Det fanns knappt något stopp på mig och min vanliga nervositet försvann rätt snabbt. Det var sjukt intressant och kul att få prata ut med någon som verkligen förstår en och vet vad man har gått igenom, jag fick utlopp för mina känslor och fick prata på om mitt specialintresse. Det var verkligen en härlig dag idag!