Blåögd gnällkärring

Vissa dagar är bara för värdelösa för att existera. Som den här dagen. En lång natts drömmar som räckte ända in till förmiddagen har lämnat mig trött och utmattad. Det var inga mardrömmar, bara sådana där drömmar som bara känns jobbiga och som man så gärna vill vakna upp från. Och ju fler gånger jag vaknade upp under natten samt morgonen desto mindre kunde jag avgöra vad som var verklighet eller dröm. Jag hatar den känslan. Även fast förnuftet borde kunna avgöra vad som har hänt eller inte har hänt är jag så himla osäker. Hur kan drömmar vara osanna när allt känns, smakar och luktar precis som i verkligheten?

Ohwell, annars är läget rätt stabilt men ledsamt. Mitt självförtroende är i botten och jag vill verkligen spy när jag ser bilder andra har tagit på mig. Att visa upp kroppen på vattengympa är ett helvete trots att nästan alla är pensionärer som inte bryr sig och jag kan fortfarande inte sluta att dra i alla ”fettklumpar” när jag ser mig själv i spegeln. Det var blåögt av mig att tro att det skulle bli enkelt att bli helt fri från allt hat och besattheten. Jag trodde att friskskrivningen skulle betyda att allt det där var ett gammalt kapitel i en slängd bok, men jag antar att det kommer att dröja länge om det ens någonsin blir ett slut på det. Jag låter i alla fall inte mig  ramla in på gamla banor och mina handlingar är lika friska som vanligt. Ibland känns allt bara så svår.

Det har förresten gått väldigt bra att sluta med en del av mina mediciner. Sömnmedicinerna måste jag fortsätta med för annars sover jag knappt någonting alls men vi håller på att fixa ett bolltäcke och förhoppningsvis kan det hjälpa lite. Jag slutade egentligen utan att ha pratat med min läkare men han tyckte att det var okej och påpekade att jag såg mer levande och mindre apatisk ut nu. En kompis sa till och med att jag glöder nu för tiden så det känns som att det var tid att göra det här. Min magkänsla sa att det var dags och jag tror att jag gjorde rätt val. Utsättningssymptomen är för övrigt helt borta.

 

Dela på G+ ♥ Tweeta ♥ Dela på Facebook ♥ Pin It! ♥ Pusha inlägget ♥

7 tankar på “Blåögd gnällkärring

  1. Oh fy fan vad jobbigt med mardrömmar. :O
    Har också haft det på senaste tiden, igår på morgonen så vaknade jag upp med att jag skrek: ”LÄMNA MIG IFRED/LÅT MIG VARA!!!”, drömmde om min pappa som jag inte gillar överhuvudtaget!

    Var stormarknad idag i min stad(hade ingen aning om det), så det var skitmycket folk när jag gick där, alla bara glodde på mig medans jag tittade på kläder inne på H&M, ja jag är en deathrockbrud..so? Hade iallafall mina 2 mp3er så det gick bra. 🙂

  2. Sv: det är mest fjortisar som glor på mig. Jag tänker nästan alltid ”ja men ni har ju valt att att va fjortis, och jag har valt att vara deathrockare”. Men så fort man lägger märkte till att han/hon/dom glor så fortsätter dom glo eller slutar. Liksom..spela inte dumma om ni slutar glo!

  3. Förstår hur du känner..
    Har mardrömmar då och då, om tiden då jag vägde som mest,
    att jag råkar se in i en spegel och är 90+ kg igen…

    Ang. din kommentar:
    Alla får klaga, du har det jobbigt på dina sätt, och jag på mina.
    Man kan inte jämföra sig så.. =/

  4. Du är så klok och galet vacker. Jag vet att vissa dagar kan ingens ord ändra hur man känner över sig själv, men som jag sagt förut och jag säger det igen; så jävla vacker. Perfektion.

Gör min dag och lämna en kommentar! ♥