Idag var kanske den sista dagen som jag åt på min Mandometervåg. Det känns både skrämmande och bra samtidigt. Jag själv kan inte lita helt på att jag kan mäta upp normala portioner ännu, men min behandlare tror på mig och det får mig att våga försöka. Förra veckan tog jag bort måtten som jag använt till att mäta upp dryck och dylikt och det har faktiskt gått bra. Det går väldigt snabbt framåt nu helt plötsligt. Jag har gjort många framsteg under min tid på Mando och har börjat lära mig mer och mer att äta det jag vill och är sugen på. Det är fortfarande svårt och ångestfullt att leva i den här större kroppen som jag har fått men det känns som att jag sakta börjar lära mig att acceptera den. En låga har tänts inom mig och nu vill jag kämpa för mig själv och min egen skull, inte för att jag känner mig tvingad. De dömande tankarna kommer nog att följa med mig länge till men nu efter 19 år sätter jag ner foten och drar min gräns. Jag tänker inte låta ätstörning fortsätta att förstöra mitt liv.
Helt rätt inställning, Ninni! 🙂 <3
Kul att höra, kämpa på! 🙂
Tänkte tipsa om en ny och häftig tävling!
Vinn ett valfritt smycke från glittersten.se
.
Hoppas du vill vara med, då gör du min dag också! 😉
kramar till dig <3
fortsätt så!
Bra NInni! Helt rätt, lycka till!!
Lycka till tjejen! 🙂
Riktigt starkt, kämpa på!
väldigt bra gjort av dig att verkligen försöka bli bättre!
kämpar själv med samma problem och det går framåt äntligen!
hoppas att det går lika bra för dig!
kommer att fortsätta följa den här bloggen.
LYCKA TILL!!
You go girl :*
lycka till och kämpa på! 🙂
Helt rätt inställning:)
vi andra ser något helt annat än vad du ser i spegeln, glöm inte det!
Känner mig också stor trots att jag har gått ner, men försöker sluta bry mig om det.
Ett bra sätt är att prova massa kläder o köpa ngt man inte brukar våga sig ut i för att utmana sig själv, och det brukar gå till slut =D
du e så fin, vad du än väger!
starkt av dig!