https://youtu.be/_e7UYTY96Xs Helt plötsligt kan jag inte andas längre och allt verkar bara falla samman. Jag skjuter upp allting, får panik och blir bara alltmer handlingsförlamad. Allt raseras hemma och allt hamnar efter på jobbet. Jag vill bara sova, men trots alla sömntabletter får jag ingen ro. Jag är så jävla trött men trots det kan jag inte tysta min hyperaktiva hjärna. Jag behöver inte ens…

Jag sitter verkligen fast i moment 22. Jag vill ut, festa och distrahera mig själv men ingenting hjälper. Vad jag än gör och med vilka jag än är med dras jag ned av mitt konstanta övertänkande. När nerverna bokstavligt talat sitter på utsidan kan verkligen allt vara en trigger. Allt och alla kan påminna mig om all skit jag går igenom och jag blir återigen…

Och där kom nästa smäll från ingenstans. Ångesten är enorm och jag vet inte var jag ska ta vägen. Tårarna vill bara rinna, men jag orkar inte låta mig gå igenom all sorg ännu en gång. Jag klara inte av det här mer. Och det värsta av allt är att jag inte kan göra någonting åt det. Jag har ingen kontroll alls och kan inte…

Det här med att lägga 100% fokus på mig har ju gått sådär... Jag vet inte riktigt om det ens är möjligt med min hyperaktiva hjärna som redan har tänkt ut 1000 olika scenarios med olika människor. Det har varit lite lugnare och stabilare för mig ett par dar, men idag började det igen. Helt plötsligt kändes det som att någon högg mig rakt i…

För varje steg jag tar blir jag smärtsamt påmind om mitt idiotiska val. Jag kan inte riktigt greppa hur jag kan ha låtit mig själv falla så långt. Jag har verkligen försökt att vända på den här nedåtgående spiralen jag har hamnat i. Ändå står jag kvar här, ovetandes om vad jag ska ta mig till och hur jag ska rädda mig själv. Efter att…