Det är inte ofta som någon lyckas lura in mig i stan. Men om det är någon som lyckas är det självfallet Filip. Jag trodde bara att jag skulle åka in till stan för att äta lite Koreansk mat. Filip hade ju inte berättat att det skulle komma några andra eller att vi även skulle till RoQ. En rockklubb som är nördanpassat med biljard och arkadspel (bland annat flera japanska). Jag var värdelös på biljard men ägde på att köra bil!
Sen mitt i natten kom min pojke hem till mig bara så att vi kunde få sova tillsammans. ♥ Lördagen bestod av inget annat än mys, en massa gott och vila framför teven.
På söndagen blev det en shoppingdag i Täby Centrum med bästiskusin Sofia! Jag är verkligen världssämst på att shoppa… Hur mycket jag än förbereder mig mentalt och intalar mig att jag har råd att unna mig lite kommer snåljåpen i mig fram. Jag köper egentligen inte saker så särskilt ofta. Det mesta av mina pengar går liksom till mat. Jag har sparat, sparat och sparat i rädslan för om jag skulle hamna mellan jobb eller för t.ex. att få dubbelhyra. Att inte använda så särskilt mycket av sin inkomst på flera månader = Man får faktiskt unna sig lite. Kan jag trycka in det i min tröga hjärna? Nej. Jag lyckades i alla fall hitta ett par nya byxor och 2 linnen. Jag klarade inte ens av att lägga 500kr på kläder den här gången. Vad hände liksom?
Jag och Sofia åt i alla fall på Dunkin Donuts för första gången! Vi delade broderligt på en ”Summer Lovin” och hade vrålkul över att vårt delade hjärta såg så himla tragiskt ut. Vår humor är kanske inte alltid den bästa men vi har i alla fall vårt barnasinne kvar! Det var gott men det kändes inte så särskilt… ”WOW”. Jag hade nog lite väl stora förväntningar samtidigt som Sofia fick nästan all fyllning. Hon delade gulligt nog med sig men jag tror att det förstörde lite att inte ha chokladen i mitten. Islatten fick dock en STOR tumme ner. Den var bara blaskig och mähä. Jag testar gärna en munk igen men drickan tar jag hellre på Espresso House (min coffeecrush).
