Douchebag

Mår sådär jävligt bra igen. Vaknade med världens mest underbara smärta i fötterna så att jag knappt har kunnat gå alls idag. Huvudvärken, smärtan i magen och det där blixtarna som ger en världens yrsel satte pricken över i:et. Verkligen. Nej idag känner jag mig som världens mest otrevliga människa som bara väntar på att bli lite provocerad så att jag kan slänga tallrikar i väggen. Bara för att liksom. Fast så har jag väl varit ett bra tag nu. När jag väl träffar någon kommer det bara ut spydigheter ur käften på mig. Jag kan känna på tungan vilken vidrig ”wannabe know it all” jag är medan jag drygar mig som värsta douchebagen.

Det är inte meningen men jag hinner aldrig stoppa mig och det är väl det jag hatar mest med sociala situationer. Jag är en expert på att säga fel och göra bort mig och när det väl är gjort kommer jag aldrig att släppa det. Något jag aldrig kommer att förstå är varför det existerar människor som vill träffa mig och till och med tjatar om det. Jag tror faktiskt inte att jag kan komma på någon mer tråkig och negativ människa att hänga med än just mig själv. Allt jag gör är att klaga, berätta tråkiga skämt som inte ens är skämt och vara allmänt dryg. Och just nu är det till och med värre än vanligt. Jag ogillar mig själv lite extra mycket just nu.