Empty on words

Har försökt att sitta ner och skriva i några timmar nu men inga ord verkar vilja komma ut. Nu sitter jag och försöker igen, tänker och anstränger mig för att kunna komma på vad jag vill förmedla och hur jag ska formulera mig. Men det är svårt. Speciellt nu när jag känner mig så sprängfylld av andra störande tankar som sitter i vägen när jag försöker att fokusera mig. Så fort en mening är avklarad kommer ett virrvarr av ord och halvklara meningar upp framför ögonen på mig som avbryter varje ny tanke jag får. Det har hänt en del de senaste dagarna men det har varit svårt att förmå mig till att skriva om dem. Inte för att de är så speciellt jobbiga, utan för att jag ständigt avbryts av mig själv om och om igen.

Just nu ligger jag i sängen på Mando och vilar i det trygga värmerummet. Idag är sista gången på ett tag som jag får vara här hela dagen. Nu ska jag bara vara i vilorummet knappt en timme efter frukost och lunch. Imorgon måste jag börja sitta i allrummet större delen av dagen för att träna upp sociala färdigheter samt försöka hålla mig vaken så att jag känner mig piggare. Om det hjälper på något sätt att sitta där och skämmas bland alla ögon tvivlar jag på. Senare idag kommer mamma hit för att prata med min behandlare om hur det gick på min sexveckorskontroll. Enligt honom gick det jättebra på blindmåltiden och allt men enligt mig var det en katastrof. Istället för mina 300g la jag upp 500g mat och min mättnadskänsla var nästan helt obefintlig under hela måltiden.

När det var avklarat var jag fortfarande hungrig och ville ha mer. Om det fanns mer i matlådan skulle jag har gjort det. Aja, om han är nöjd så måste jag ändå göra någonting rätt så jag försöker skuffa undan alla tankar och skamkänslor som jag fick efter den lunchen. Viktångesten är lika hemsk som vanligt och jag känner mig verkligen gigantisk, men tydligen är min kropp fortfarande i sin reperationsfas och en del viktuppgång återstår. Jag blev uppriktigt förvånad när han sa att jag ännu inte har nått målvikten och ska upp lite till. Betyder det att min ögon ljuger för mig eller att jag måste stå ut med att bli ännu mer ”fet”? Jag vågar inte ens tänka på hur jag kommer må när sommaren kommer.