En dag där allt verkar vilja gå fel.

Dagen börjar med att jag försover mig med mobilen liggandes i sängen. Så fort den hamnar där lyckas jag alltid stänga av larmet utan att jag ens hör det och fortsätter att sova. Så jag stressar på mig mina kläder och sminkar mig, packar ner allt och hinner inte fixa en matlåda till skolan. Tanken på att jag skulle till skolan förstörde min dag direkt och ångesten bubblade snabbt upp när jag insåg att jag måste köpa snabbmat till lunch. Där kommer tvångstankarna fram och spökar om att man inte får äta snabbmat på vardagar och absolut inte till lunch, det går helt enkelt emot mina principer. Än dock så förbereder jag mig på den stora utmaningen och får skjuts till tåget som jag annars skulle ha svårt att hinna till. När jag har stått där och väntat ett tag börjar en kvinna prata ut i högtalaren vid stationen och säger att tåget är inställt på grund av vagnfel. Kunde de inte ha tänkt på det när ett snabbtåg susade förbi bara några få minuter tidigare?

Detta resulterade med att jag kom lite sent till Mando och fick därför skynda i mig frukosten. Vilken tur då att jag just på den här dagen åt helgfrukost (frukost + mellis) så att jag behövde stressa upp mig ännu mer för att hinna äta upp allt. Jättekul, verkligen. Efteråt kände jag mig självklart illamående och trodde att jag skulle spy vilken sekund som helt. Självfallet så påmindes jag snabbt av oxhungern och kände att jag ville ha mer. Sen när jag väl var i skolan och hade haft handledning med min grupp så var det dags för lunch. Typiskt nog så ville de i min grupp äta mackor från cafeterian så jag var tvungen att gå själv och äta. Här blev det extremt jobbigt. Jag har aldrig gått i området så jag visste inte vad som fanns där eller var, inte heller har jag någonsin i mitt liv ätit mat ute ensam just för att jag tycker att det är så läskigt. Det blev mycket ångestladdade känslor.

Det slutade med att jag inte hittade någonstans där jag kunde äta. Jag gick runt ensam på ett okänt ställe och kände mig helt uppriven. De alternativ som jag har enligt matschemat är pizza, hamburgermeny och kebabtallrik men inget av dem gick att få tag på. Panikslagen sprang jag runt och letade och letade. Efter ett tag var jag så hungrig och ledsen på grund av mitt misslyckande att jag köpte en 100g chokladkaka och cola, åt 15-melliset till lunchen och tänkte ta chokladen som mellis istället. Men för första gången på länge klarade jag bara av 3 rader och gav sedan upp. Jag kände mig för dålig, smutsig, misslyckad och patetisk. Nu kan jag inte ens avgöra om jag har ätit för mycket eller för lite och om jag borde försöka äta upp chokladen som kompensation för lunchen. Jag önskar bara att jag kunde vara normal och gå till vilken restaurang som helst utan att slås sönder av rädsla och beslutsångest. Nu sitter väl flera suckandes och skakar på huvudet åt mig men det får jag väl ta. Jag vaknade på fel sida, försökte gå emot mina rädslor och misslyckades så totalt. Jag erkänner mitt nederlag.