Ett liv utan självhat, finns det?

Ett liv utan självhat, finns det?

Ett liv utan självhat, finns det? – Det känns faktiskt inte som det, hatet verkar vara en del av livet då det är menat att man ska plågas för varenda lilla felsteg man gör. När det äntligen blir rätt så blir man hånad för att man blir glad för det lilla, som om det vore förbjudet. Kanske det är så helt enkelt, det kanske är så att jag inte är tillåten att glädjas för något. Det kanske är det som är meningen med mitt liv, att hata allt jag är. Min kropp kommer alltid att vara vidrig och mitt ansikte kommer alltid att vara deformerat. Den personlighet jag har kommer aldrig att utvecklas utan fortsätta att bara vara misslyckad. Jag kommer aldrig att tillföra världen något bra eller betydelsefullt och jag kommer alltid att svika de som räknar med mig. Jag kommer aldrig bli något mer än ett misslyckande..

Reserven som aldrig borde ha fötts.

(Gammal bild)

Detta inlägg har 22 kommentarer

  1. emmaliciouz

    hehe tack så mycket!

    grym blogg du har! gillar det du skriver, känns så himla sant.

  2. Lina

    fin blogg! ^^

  3. Julian

    Sluta, jag älskar dig <333

  4. TikkTakk

    sv: Ja, visst var den ^^ Snygg bild!

  5. Elin

    sv: tack! Det värmer! 🙂

  6. Linn

    Tack så mycket för din kommentar!
    Fått massa tips & tror nog att jag ska börja simma & springa på band, äta mer rätt & mindre & KANSKE börja på dans! Men tack så mycket för ditt tips!

  7. Erica♥

    gillar det du skriver!
    hoppas allt är bra
    kram:)

  8. neli

    riktigt snygg bild 🙂

  9. viktoria

    jätte fin blogg 🙂

  10. Niclas

    asså du är ju jättevacker 🙂 va stolt <3 (a

  11. Vickis

    Jag gillar den bilden skarpt!!

Lämna ett svar