Frustrerad

Idag: Hängt med Filip i Täby centrum, ätit världens godaste (men ack så dyr) lunch på tegelbruket, köpt en ny rosa skärbräda och världens mysigaste stora kopp som är perfekt nu till hösten, fått hjälp med matlagning av boendestödet och gjort i ordning matlådor, plockat bort all bråte från kökssoffan och nästan dött av smärta. Jag verkar visst ha en väldigt dåligt period när det kommer till inflammationen i fötterna. Det har gjort så fruktansvärt ont av ingenting den senaste tiden. Värre än vanligt. När det är som sämst sprids smärtan snabbt upp i benen och efter ett tag får jag lust att kapa av hela underkroppen. Det känns lite smått orättvist att jag ska ha så ont innan jag har hunnit bli gammal och grå men alla har väl sina tunga ryggsäckar att släpa på antar jag. Jag blir bara så sjukt frustrerad av att det hindrar mig från att göra så simpla saker som att stå och laga mat eller städa när jag äntligen har orken till det. Jag vill stå och pyssla i köket men jag kan verkligen inte stå upp mer än ett par minuter i taget…