Grått, dimmigt, meningslöst och totalt deprimerande

Vädret vi har idag ger en rättvis spegling på hur livet känns just nu. Grått, dimmigt, meningslöst och totalt deprimerande. Det är galet hur snabbt allt kan vända. Där borta i solen hade jag energi och ville dra ut på äventyr. Här hemma vill jag bara dra täcket över huvudet och tycka synd om mig själv. Avsaknaden av solen slog visst hårt på mig samtidigt som att verkligheten återigen kom ikapp mig. Jag tänker för mycket, alldeles för mycket. Att rymma från sitt förflutna verkar vara helt omöjligt.

Imorgon blir en tuff dag. Först ska jag åka in till Danderyd och gå på ett uppföljningsmöte på Mandometerkliniken. Äta mat på den där vågen och svara på en massa jobbiga frågor som jag har svarat på så många gånger nu. Det är skönt att veta att jag kan prata ut om min kluvenhet gällande mat, vad som är nyttigt och vad jag borde äta osv. Men samtidigt känns det som om det är det sista jag vill göra eftersom att det känns så otroligt ångestladdat. Att bli frisk var svårt men att hålla sig frisk är nästan svårare.

Efteråt måste jag skynda mig tillbaks till Åkersberga för att träffa en kiropraktor för första gången. Jag är inte säker på hur behandlingen hos honom kommer att se ut men det verkar som att det blir mer akupunktur då han är lite av en expert på det tydligen. Min sjukgymnast och jag kom överens om att jag inte fick någon effekt av det när hon gjorde det och att vi då fokuserar på något annat istället. Hon föreslog t.ex. sist att vi skulle börja gå ut på promenader medan jag försöker öppna mig lite mer. Slå fler flugor i en smäll liksom. Anyway, mamma går hos honom också och han sägs vara väldigt bra men jag är lite nervös. Som alltid.