Hyperaktiv och extremt trött

Inatt var en sån där dålig natt igen och jag fick på tok för lite med sömn som såklart ledde till att jag försov mig. Trots det hann jag till bussen och trots att 629an var för sen igen  hann jag med Vaxholmsbussen. Vad jag däremot inte hann med var att tänka efter lite och minnas att jag skulle bli upphämtad av min handledare från Ilsa idag… suck! Det kändes sådär lagom kul. Att städa på katthemmet gick sisådär idag. Tröttheten har varit otroligt påträngande och mitt huvud har känts så pass vimsig att det känns som att hela världen gungar. Mina fötter och knän har strejkat hela dagen och det känns inte alls som att inläggen fungerar längre.. Har haft ett par dåliga veckor nu när det kommer till min inflammation i fötterna så självklart måste jag bli nojig och orolig.

Att småspringa till bussen i regnet efteråt var ingen höjdare heller. När jag satt på bussen var jag blöt och kall men vad gör det när man är på väg för att träffa sin lilla sparv? Jag och Johanna köpte lite namnam, kollade på Saw 5 och hade filmmys i hennes otroligt sköna säng. Sen var hon lite extra bäst och skjutsade hem mig så att jag slapp våndas med den jobbiga bussen, tack för det! Nu känns mitt huvud lite extra kletigt och geggigt som om att det bara är en enda stor röra där inne så det är nog dags att gå till sängs. Tyvärr så säger min kropp och mina konstiga små impulser som vanligt emot så jag kan inte slappna av ett endaste dyft. Hyperaktivitet blandat med svår och kronisk trötthet blir en otroligt skum blandning ska ni veta! Det känns lite som att man aldrig kan starta sin programvara helt samtidigt som att man inte heller kan stänga av den, någonsin.