Redan när jag gick upp 06.30 så visste jag att det skulle bli en dålig dag, jag kunde inte undkomma tjurigheten som vaknade upp då jag insåg att jag hade vaknat 45 minuter sent. Egentligen så behöver jag inte så mycket tid till att göra mig iordning men jag går ändå upp tidigt för att jag ska hinna vakna upp utan att stressa. Men direkt när jag hörde alarmet tjuta så ville jag bara slänga mobilen i väggen för att sedan sova bort några månader av mitt liv. Jag orkar verkligen inte med den här kroniska tröttheten och den städinga rädslan för att jag ska somna eller falla ihop när och var som helst. Att bara vara vaken känns som en utmaning samtidigt som jag inte kan sova när jag väl ska. Tröttheten verkar vara som värst då jag måste vara vaken och orka saker, orka något så enkelt som att bara duscha eller borsta tänderna.
Just nu så håller jag på att skriva en lista på alla fysiska symptom som jag har och som jag har haft länge. Mamma börjar bli orolig för min trötthet som inte funkar så normalt och inser äntligen att det inte kommer att gå över av sig själv. Så hon ska ringa vår husläkare som jag har varit hos alldeles för många gånger nu. Sedan jag var 12 år så började läkarbesöken att öka mer och mer då jag äntligen vågade göra små försök till att kräva hjälp för det. Men såklart så hittar de absolut ingenting som kan vara fel på min kropp och kommer med olika tips som man redan har testat flera gånger. De verkar inte ta det på allvar och skyller bara på den psykiska ohälsan. Själv så känner jag mer tvärtom, jag mår förjävligt för att min kropp tynger ner hela mig. Jag orkar knappt något men gör ändå mitt bästa, men jag vet inte hur länge till jag orkar leva med det här om jag ska kunna klara av att jobba och sådant som man måste göra.
Och nej tröttheten har inget med att jag försöker gå upp tidigt, jag blir trött hur jag än gör. Konstigt nog så blir jag som mest trött, och nästan handikappad, om jag går upp för sent. Det roliga är att det inte spelar någon roll heller om när jag går och lägger mig. Nu försöker jag i alla fall väcka upp kroppen igen med träning och jag har börjat att lägga mig i sängen så tidigt som möjligt för att hinna slappna innan jag försöker sova. Just nu så kan jag inte göra så mycket mer..
Hjälp!
Jag behöver hjälp att komma på mitt gangster-alias tills imorgon då jag ska på BankrånarBankett! Har du några förslag är jag evigt tacksam!
http://thegamegirl.blogg.se/2011/january/utkast-j…
– så fint hår du har !
Jag började må fysiskt dåligt när jag var runt tolv, tretton år. Min ork bara försvann, och alla fysiska symptom gjorde/gör att jag inte kan leva ett 'normalt' liv. Jag och min familj besökte läkare efter läkare, men ingen tog oss på allvar. De skyllde, precis som du skriver, på den psykiska ohälsan. Inga prover visar något fel, och att behöva ha det såhär är oerhört frustrerande. Jag är ju sjukskriven, då min trötthet gör att jag inte orkar med någonting. Att ens ta sig upp ur sängen är en kamp. Och exempelvis att ens ta sig in i duschen kan vara jobbigt nog. Usch, lider med dig vännen! Keep on fighting <3
sv: Ja jag hoppas också på det 🙂 hjälper de dig att skriva ut om det också?
Jo känner mig stolt men det sjuka är att jag fortfarande får den där känslan du vet? När man vill gör det. Efter så lång tid, så önskar bara att den känslan ska försvinna! 🙂
åh tack! (:
Sv; Haha ja den är jättebra 😀
sv: Rätt coolt ju att det blev så ^^
Asså för mej är de samma sak med mitt stjärntecken, allt som har kräftan att göra stämmer in på mej på ett eller annat sätt.
Och jag får seriös identiteskris av detta. Det MÅSTE vara fel av dom, för såhär kan det ju inte bli. 🙁 Dom kan ju inte bara byta.. Jag har läst om tvillingarna (som jag tydligen blivit då) och det är verkligen inte jag, isåfall är jag helt annorlunda än vad jag vet, och man känner ju sig bäst själv.
Men det är ju en forskare som sagt det, det betyder ju försej inte att det är sant, men aftonbladet ska ju överdriva och skriva att "nu är de såhär".
Usch det är riktigt hemskt! Det värsta är ju att man inte kan få någon riktig hjälp för det, eftersom att "det inte är något fel på en". Men vad ska man göra när koffein och en annan massa uppiggande tabletter inte funkar? Det är fan sjukt att de inte tar det på allvar och försöker fördjupa sig i det som är deras jobb. Allt behöver ju inte vara en effekt pga. depression eller dylikt. Tack sötnos, jag lider med dig med och jag hoppas att du kommer att bli frisk snart! Känns fel att säga frisk men ah, fri från tröttheten och allt annat skit. Keep on fighting you too! <3
sv: ja de gör vi tycker jag! frågan är vart man ska protestera någonstans.. eller till vem.. :p tror ingen bryr sig om oss två om vi sitter nånstans och ser lite sura ut xD
sv; Precis! 😮
du vill möjligtvis inte vara med och tävla om månadens blogg? bara att skriva att du är med så har du chans att vinna ;D
sv, oh tack 😀 din också. astuff!
sjukt fin blogg! vad händer ikväll? 🙂
fy låter inge bra! hoppas de hittar något snart så det vet vad de kan göra åt det <3
Tänkte bara säga att du blev en av de två sista som vann i Sveriges bästa blogg, länk och motivering är uppe på bloggen nu 🙂
sv; samma 😀
sv: Ja precis! Sjukt jobbigt. Ja men precis, man har ju lärt sig att hantera det på ett annat sätt än på det dåliga viset 🙂
Vad var de som fick dig att sluta? 🙂