Frosten biter i den redan nedkylda och huttrande huden. Kylan har nu blivit något att se fram emot varenda morgon och kväll. Om jag kommer klara av det är en annan fråga för just nu har jag inga vinterkläder alls och den enda jackan jag kan använda är min skinnjacka som endast håller värmen under sommaren. Jag sitter och håller tummarna för att jag får pengar snart, svaret kan nu komma vilken dag som helst och jag oroar mig för att det inte ska gå igenom. I sådana fall kommer jag knappt kunna ens köpa en julklapp eller en jacka som både är varm och som håller. Jag hatar verkligen den ekonomiska osäkerheten.
Gårdagen morgon bestod av utbrott och en stormande Ninni som grymtade och slängde i dörrar. Jag blev en sån där otrevlig person som ingen vill vara nära och som alla skulle sucka åt och himla med ögonen av irritation. Som tur var lugnade det ner sig efter ett tag men mitt humör var allt ifrån bra under hela dagen. Först var jag på möte hos Habiliteringen i Mörby och hade statuskoll medan de berömde och pushade mig för att jag fortsätter att studera trots att det är så svårt. Det gick ganska snabbt och ett nytt möte bokades för att kolla hur långt fram jag har kommit nästa månad. Efter det gick jag på ett DBT-möte och pratade för en gångs skull bara om positiva saker. Längtan, nyfunna intressen och dömande tankar som har försvagats. Det kändes ovanligt skönt och kravlöst den här gången och jag kunde validera nästan allt jag har gjort den här veckan. Det är skönt att bli bekräftad och få beröm för till och med det minsta framsteget man har gjort. Att bli bekräftad för att man gör sånt som andra ser som en självklarhet.
Efteråt åkte jag till Julian och där hemma hittade jag Final Fantasy X som hade köpt åt mig. Han är verkligen bäst. Jag har letat i otroligt många affärer vid de begagnade hyllorna men aldrig funnit mitt saknade spel. Men nu tack vare Julian är det i min ägo. Blev så himla glad! Det var mitt favoritspel när det kom ut och några år senare när jag fick min brors gamla PS2 så hade spelet försvunnit spårlöst. Typiskt min tur som nu äntligen har vänt.