Låååååååååååååångfredag?

av

Här var det väldigt … tomt. Jag har inte haft så mycket tid till att skriva på senaste tiden, har min pojkvän här hemma så det har inte funnits något bra tillfälle till det. Vi har varit i stan en dag och träffat ett par kompisar, tagit det lugnt hemma och åkt ut till Arninge för att köpa en dator till Julian. Det var något som han verkligen behövde då hans gamla är helt bedrövlig om man ska uttrycka det lite fint, man kunde inte ens öppna något så simpelt som Word längre. Vi hittade faktiskt en som inte var onödigt dyr och som ändå är rätt så bra. Julian har även varit duktig och sparat en hel del så det förtjänar han!

Nu under påsken så ska vi vara hemma med min familj, leta påskägg och bara ta det lungt. Många verkar bli rätt sura för att vi inte följer med på en massa fester eller drar med ut på krogen hela tiden, men ärligt talat så har vi faktiskt inte pengar som vi kan slösa bort på sådant så ofta och inte heller har vi alltid så mycket ork. Vi både har haft mycket att klara av på sista tiden så jag önskar att folk kunde acceptera det. Jag börjar tröttna på att fler och fler tar illa upp för att man inte vill, är det ett måste i våran ålder eller vadå? Jag orkar inte ursäkta mig mer för något jag inte vill göra. Om det anses att man är tråkig om man inte dricker varje helg så är jag väl det. Inte ens nu orkar jag beklaga och ursäkta mig om hur mycket det tar på krafterna när man redan har det väldigt svårt på den sociala biten. Ingen ska ta det personligt när vi/jag säger nej, det handlar mest om ens personliga begränsningar och inte om man vill träffa personen ifråga eller inte.

14 svar på ”Låååååååååååååångfredag?”

  4. sv: samma här 😮 förstår inte riktigt hur dom klarar av det så bra?! Tycker om att skriva men man kanske inte skriver så jätte bra (a) haha
    grattis till er två och hoppas hans dator funkar bättre nu då 😀 och lycka till med att leta påskägg 😉

    Svara

  7. Har vart i samma situation som du, mina klasskamrater blev sura när jag valde att hellre åka och träffa min pojkvän jag hade distansförhållande med på helgerna än att supa mig full med dom på någon trist fest. Till slut slutade dom fråga mig, vilket jag iofs kan förstå men jag störde mig på att dom inte kunde acceptera mitt val just då.
    Jag fick 1050:- studiebidrag och då gick hälften till resorna till pojkvännen och därför hade jag inga pengar att supa för, dessutom har jag alltid vart blyg och mobbad och av den anledningen inte vart förtjust i att festa och egentligen adrig vart på fest (då under gymnasiet).

    Men det är så irriterande att man måste ha en ursäkt för om man inte kommer, varför kan dom bara inte acceptera "Jag har ingen ork, jag har ingen lust eller helt enkelt .. Nej, idag vill jag inte" ?
    Jag tror som du skriver, det är så vanligt i din ålder att man är ute och festar varje helg och är det då någon som går emot strömmen och väljer att göra någonting annat (i ditt fall umgås med din pojkvän/familj) så är det fel och måste ifrågasättas. Underligt.

    Trevlig Påsk!

    Svara

  9. Svar: Eller hur!
    Jag sa oftast att jag skulle till Andreas och till slut visste dom ju om det. Visst, jag förlorade vänner på det viset men samtidigt kände jag ingen samhörighet med dessa klasskamrater så med facit i hand känner jag inte att jag har gjort fel. De var ändå inga riktiga vänner.

    Nu i vuxen ålder har jag fått vänner som verkligen bryr sig om mig, förstår om jag inte vill och ifrågasätter inte anledningar till mina val och det känns otroligt skönt.

    Grattis till 1år och 6 månader förresten, det är lång tid, roligt. Hur fann ni varandra?

    Svara

  14. Svar: Jag har hellre få men väldigt nära vänner än många ytliga! Så jag är glad över dom jag har som verkligen bryr sig..

    Nice, jag och min man träffades också via en hemsida, eller sajt.. nämligen Aftonbladets chatt 😉

    Svara

Lämna en kommentar