Lite labil och så där

Dagens mående: Totalt labil. Dagen startade med att jag kände mig som värsta kungen som skulle ta över hela världen, men snabbt smulades de tankarna sönder och jag blev en klassisk tonåring med extrem pms. Förutom det faktum att jag inte har pms utan bara byter känslor varannan sekund och känner mig för det mesta som ett vrak. Mitt vanliga jag är kanske inte så mycket bättre men jag är rätt så säker på att det bara är utsättningssymptomen som fortfarande spökar så jag är rätt okej med hur jag är just nu även fast jag inte tycker om det. Jag vet inte hur många dagar jag har haft storhetstankar på hur jag ska göra ditt och datt, bli klar med lägenheten och så vidare. Men varje dag så har resultatet blivit likadant, obefintligt.

Idag lyckades jag i alla fall dra mig till gymmet efter jobbet och träna lite, vilket var tur för jag hade tydligen möte med sjukgymnasten. Så nu är jag nyduschad, fått chockvågor i fötterna och är helt avslappnad i hela kroppen. Varför är det så jäkla motigt att gå till träningen fast man vet att man mår så sjukt mycket bättre efteråt? Knas. Ikväll ska jag nog lyckas även få in alla filmer in i min nya skänk/tv-bord som jag köpte genom blocket igår. Eller jag hoppas i alla fall att jag lyckas komma igång med det åtminstone så att det blir lite mer plats i vardagsrummet. Det känns ju lite tråkigt när det ligger filmer i gigantiska högar överallt som tar all plats. Dessutom blir det snabbt lite nasty med all damm och skräp som samlas bland dem.

Men först: MAT! Är så hungrig att jag dör…