En presentation av min före detta katthemskatt

Copyright @ Ninni Undén || En presentation av min före detta katthemskatt
Copyright @ Ninni Undén || En presentation av min före detta katthemskatt
Copyright @ Ninni Undén || En presentation av min före detta katthemskatt
Copyright @ Ninni Undén || En presentation av min före detta katthemskatt
Copyright @ Ninni Undén || En presentation av min före detta katthemskatt

Jag tänkte ge min ena före detta katthemskatt en ordentlig presentation!

Den här lilla sötnosen heter Solveig och kallas även för Zombie. Hon kommer från Solvalla och bodde under Hästens hus där hon födde sina kattungar. När katthemmet i Vaxholm fick larm om henne hade hon funnits i området minst 2 vintrar. En annan förening hade fångat in hennes ungar tidigare men av någon anledning blev hon kvar.

Hon kom hem till mig den 3 November år 2014 som förvildad, tunn och väldigt skrajsen. I början gömde hon sig mest under soffan och om jag försökte närma mig henne förvandlades hon till en liten spottkobra. Hon blev snabbt förtjust i Zelda och det hjälpte mig på traven i hennes socialisering. Hon ville kela med Zelda hela tiden medan Zelda var mer intresserad av att kela med mig. När Zelda kom till mig sprang Solveig efter. Det var svårt att klappa Zelda då Solveig slog till mig så fort hon såg min hand. Men för varje vecka lyckades jag slinka en klapp till på henne också.

Till slut kunde jag klappa väldigt mycket på Solveig så länge hon inte såg min hand. Hon kom inte heller på grund utav Zelda längre. Hon kom istället för att kela med mig, men under en lång tid fortsatte hon att slå till min hand när den kom framför henne. Ju mer tiden gick desto mindre slog hon till mig. Under 2016 gjorde hon abnorma steg och utvecklades i en väldig fart. När man tänker på hur hon var förr kan man knappt tro att det är samma katt.

Den lilla spottkobran har blivit världens kelgris! Nu slår hon mig väldigt sällan och hon slår mig för att jag slutar att klappa på henne. Nu kärleksnafsar hon mest på mig och jag behöver bara titta på henne för att hon ska börjar spinna. Mjölktrampa gör hon också. Hela tiden. Hon vill kela jämt och jag kan knappt gå på toa utan att hon kommer och skriker på mig. Hon sover med mig och puttar försiktigt till mig för att få min uppmärksamhet.

Sedan bara början på året har vi även börjat att huvudbuffas med varandra. Jag får pussa på henne hur mycket jag vill och burra in mitt huvud i hennes mjuka päls. Det är en otrolig känsla att få vara en del av hennes resa och att få se henne utvecklas till en lycklig och trygg katt. Min före detta katthemskatt har funnit sitt föreviga hem och nu kommer hon aldrig någonsing bli övergiven och känna sig oälskad igen. ♥

Lämna en kommentar