Nikon D5200

Efter flera år av gnäll har jag äntligen köpt en ny kamera! Det sved lite i plånboken men jag kände mig värd det nu när jag har lyckats spara så pass bra som jag har gjort det här året. Det är bra att tänka ekonomiskt men det är dumt att snåla. Min nya bebis är en Nikon D5200 och det är mint sagt skillnad från min gamla D60 som har blivit tappat och spilld på otaliga gånger. Att den ens fortfarande lever efter så många år med den fumligaste människan som finns är ett under…

Jag har aldrig varit en superfotograf eller ens i närheten men oj va dålig jag har blivit! Det känns nästan som att jag aldrig har hållit i en kamera tidigare. Jag tog med kameran till jobbet idag för att ta lite bilder på katterna och testa den och resultatet var en stor besvikelse. Antingen blev bilderna suddiga eller så blev de för skarpa och kontrastfulla. Min stolthet vill gärna skylla allt på kameran men jag är rätt säker på att det faktiskt är mig det är fel på. Det är så många nya knappar och inställningar att jag inte riktigt kan ta in allt så för tillfället leker jag mest. Förhoppningsvis kommer mitt minne om iso, slutartid och allt det där tillbaks innan slutet av Februari. Det vore kul om jag kunde lyckas ta lite snygga semesterbilder då! Och det vore ju kul om jag kunde få photoshop igen… Jag vill redigera bilder på riktigt som förr även om jag inte var en mästare på det heller. Det kliar i fingrarna.