Kan inte vädret bli fint igen så att man slipper gå runt i en grå och äcklig massa? Klockan är inte ens 12.00 än och jag har redan haft två redovisningar idag. Ni kan ju gissa hur mycket ångest det har givit mig, ett tag trodde jag att skulle börja gråta men som tur är så har jag Johanna som tröstar mig. Visst, den första var för tre lärare och den andra redovisningen var framför Johanna och vår mentor men det var ändå för mycket för mig. Jag får skatta mig lycklig som inte har fått en rejäl panikattack och istället bara haft en lättare panikångest, vilket i och för sig inte är så mycket bättre kanske men ändå. Det är i alla fall lättare att dölja. Men jag har tur som har Johanna i mitt liv som tar hand om mig, stöttar och uppmuntrar mig när allt blir svårt. Det är jag väldigt glad för! Hon var till och med så gullig så att hon berömde mig för att jag gjorde en redovisning i huvudtaget. Det är sånt som jag behöver höra hur fånigt det än låter för andra.
sv; aha, hade du hört tals om dystymi innan? Jag har tydligen haft diagnosen länge men aldrig vetat om det.
sv; samma här, typiskt lärare som inte förstår hur mycket man väl kämpar och försöker.
sv; ja precis. Så fort man varit en dag och skolan och det gått relativt bra tycker dom att man ska klara av att vara där även om det verkligen inte går dagen efter.
Hon verkar bra, hon Johanna. Det är likadant för mig, som för dig, att jag behöver höra berömmelse när jag vågar ha redovisningar, för sånt ger mig också panikattack och det är bra att du bara fick små istället för en stor!
Du var duktigt som vågade redovisa, måste jag säga 😀
Sv: Haha, ja, du måste nog varit lite off när du såg den, för så komplicerad är inte filmen. Lite rörlig, men den var bra ;o
sv; ja tyvärr är det ju så. Bara dom kunde se insidan, hur trasig man är.
Sv: ja helt sjukt… 😮
bra gjort att du klara det. Jag tycker också att redovisningar är sjukt jobbigt!
jag vet hur svårt de är att redovisa så de va starkt med två på en dag 😀
Tack:)