Pop is dead.

Igår så uppdaterade de servern som min blogg/hemsida ligger på för de som undrar varför de inte kom in, så den var inte trasig eller nerlagd på något sätt! Tur det för jag började få lite panik då jag satt och klickade in mig hundra gånger om utan några framsteg. Men nu har jag bytt till den nya designen som jag pratade om tidigare, men jag blev inte alls gladare eller nöjdare av den. Headern har jag där tills vidare, jag behöver just nu mest tips på vad man kan skriva som rubrik. Ska jag ha hemsidans namn? Mitt namn? Någon meningen som sammarfattar bloggen?
I så fall, vad? HJÄLP!

Igår så tränade jag för första gången efter att lovet började, det märktes för jag kände mig så otroligt svag, illamående och nästan svimfärdig efter bara 5 minuter lätt träning. Jag höll på längre såklart men motvilligt, hela kroppen skakade som att jag gick på tunga droger och mitt huvud var fullt av dammtussar. När jag kom hem så blev det inte bättre och det kändes lika illa efter att jag hade ätit. Helt plötsligt under middagen så tar mamma i min arm och säger att jag behöver äta mer medan jag kollade tillbaks förvånat. ”Du börjar magra av igen” – Det kändes fånigt och så överdrivet för jag vet att jag inte är så himla smal. ”Du har aldrig varit så här smal tidigare” sa då min styvfar och jag kände mig verkligen tvungen till att rätta honom.

Jag ligger inte precis på min lägsta vikt så jag har svårt att förstå varför de började att säga en massa osanna kommentarer. Visst har jag kanske en felvriden syn men jag är inte jättesmal, det är inget jag tror att jag inte är utan jag vet. Och vadå aldrig? Jag var mycket smalare förut innan jag försökte att äta normalt igen så jag förstår inte varför han sa så. Var han så blind? Eller så kanske är det jag som är och alltid har varit så knubbig? Nej, jag vet att jag inte ska tänka så men det känns svårt att låta bli. Jag vet liksom inte om jag ska vara glad för att de bryr sig eller arg för att de ser mig och kan då stoppa mig.