She´s such a tease

Copyright@Ninni Undén

Zelda är en riktig liten retsticka. Hon lägger sig hela tiden nedanför min stol och rullar sådär helt bedårande på ryggen så att man bara vill pussa henne på magen!  Men får jag det? Nej än så länge får jag inte klappa henne och inte Vega heller som till och med smackade till mig. Men hon ligger i soffan nu nästan hela tiden och har vågat vara framme trots att jag har haft besök så hon gör faktiskt framsteg hela tiden.  Hennes skräckslagna och stirrande blick har helt klart börjat försvinna!

Idag har man jobbat och tränat. Vips, så var den dagen borta. Kan inte tiden ta och stanna en stund så att jag kan få känna att jag hinner med? Det känns inte ens som att jag har hunnit vakna ännu. Måndagen försvinner till och med snabbare med två träningspass men gud så kul det är med afro dans! Jag är som en robot på dansgolvet men jag har redan börjat se förbättringar. Igår klarade jag nästan av den där svåra magdansen som mer känns som ett halvtaskigt juckande, haha. Ibland känns det jävligt obekvämt med mitt värdelösa självförtroende men känslan i kroppen efteråt gör det hela värt det! Ont med ändå så skönt.

Detta inlägg har 6 kommentarer

  1. Så skönt med framsteg både för dej o katterna 😀

  2. Magdans vill jag prova på med! Kör ju industrial men magdans hade varit roligt att prova på. 😀

    Industrial dance..exempel från min högsta favodansare:

  3. Haha, precis! Dagarna brukar gå riktigt fort när man har mycket att göra 🙂 Fin bild också 😉

  4. Men åh, vad roligt att läsa att både du och katterna gör framsteg – även om de är små! 😀

    Sv: Det är hon!

    Åh, det är riktigt hemskt. Många frågar varför man inte adopterar hundar som redan är hemlösa i Sverige och det gjorde vi ju egentligen på sätt och vis, med tanke på att Lady redan var i Sverige när jag väl hittade henne + att hon bodde på jourhem hos en gammal gubbe som knappt hade råd att ta hand om henne. Men jag förstår ju vad de andra menar >:

Lämna ett svar

Stäng meny