Sometimes life can be sweet

Den här dagen började på det sämsta sättet som finns; med försovning. På något sätt lyckades jag stänga av 3 alarm i sömnen och vaknade inte fören klockan 07.00, 10 minuter innan jag måste gå till bussen. Jag fick starta morgonen i panik. Som tur är har jag en räddare i nöden så jag kunde ta tåget till Rydbo för att bli upphämtad. Att åka till Rydbo tar bara 8 minuter istället för nästan en hel timme till Vaxholm så jag kom i tid till jobbet trots allt! TACK JESSIKA! Jag måste erkänna att det var mycket skönare att gå upp 07.00 istället för 05.40… Vilken sovmorgon! Under dagen insåg jag även att det trots allt inte är så hemskt att jobba ändå. Jag fick en massa svart trumpetsvamp av en av våra urgulliga volontärer som även lovade att göra kantarellsoppa till oss på fredag. Hur lyxigt är inte det?! Sen fick jag skjuts hem av en annan fin volontär som också bor i Åkersberga. Jag kan faktiskt inte klaga alltför mycket på den här dagen för ovanlighetens skull.

Det är svårt att ogilla sitt jobb när man är omringad av katter och så fina människor. ♥

Detta inlägg har 3 kommentarer

  1. xxcyberalienxx

    Du var inte den enda som försov dig. Fick skynda mig iväg! 🙂

  2. Alisha

    Usch, att känna sig stressad på morgonen är hemskt! Skönt att du fick skjuts och att du inte kom försent 😀

    Sv:
    Men ååh!! ♥♥♥

    Det är svårt att få andra att förstå hur svårt det är att göra vardagliga saker när man har socialfobi. Jag är stolt över dig med, för dina framsteg är också stora!

Lämna ett svar