Strömavbrott, ångest, panik och ilska.

En kort stund efter att jag la upp förra inlägget så blev det strömavbrott och det höll i sig till någonstans mitt i natten eller strax på morgonkvisten (Jag vaknade upp med att taklampan och tvn var på). Seriöst, det förstörde min kväll totalt och hela mitt huvud blev fullt av kaos. Jag fick panik och blev lamslagen, handlingsförlamad och förvirrad. Mina rutiner togs ifrån mig och jag kunde inte göra något alls, det som var värst var när rastlösheten sattes in och gjorde mig nästan galen. Jag gick fram och tillbaks i huset, klampade och slog med ficklampan pga. den inre stressen. När mörkret kom in på kvällen så blev jag livrädd och hörde en massa ljud som var obehagliga, såklart så gick mamma och Berndt ut på promenad så jag var ju skräckslagen. Ja jag är lite mörkrädd. Så det var lika bra att lägga sig tidigt, jag kunde ändå inte göra något i huvudtaget så det fanns ingen anledning till att stanna uppe.  Jag tog några extra Lergigan, en extra Stilnoct och drack lite Baileys för att kunna bli lite dåsig. Tyvärr så tog det ändå ett bra tag innan jag somnade så jag låg där och led. Jag fick inte ens somna till tvn som jag alltid gör, det är en viktig vana för mig som ja jag har svårt för att vara utan.

Det är nu som jag inser hur viktigt rutiner och vanor är för mig, även om det är småsaker så kan jag börja gråta av förtvivlan när de bryts. Jag blir alltid lika handlingsförlamad och kan inte alls komma på  vad jag ska göra när det inte är som det brukar vara, det blir alltid så förvirrande. Det slutar alltid med att panikångesten förvandlas till ilska och jag slår allt som jag kommer åt. Jag hatar att jag är så här och jag hatar mina känslor.