År 2017 startade på ett totalt värdelöst sätt. Då kände jag verkligen att jag ville starta en ny period i mitt liv. På riktigt. Jag var less på all negativitet och längtade efter en stor förändring. Jag valde att starta livet med en positiv syn och var fast besluten att hålla det.
Den andra Januari skrev jag inlägget ”Ett nytt år, en ny bok och ett nytt kapitel i våra liv”. Inlägget handlade om vilken dålig start jag fick på det nya året och hur jag ville förändra mig egna bok. Jag kände mig rätt less på det mesta och vantrivdes på jobbet som jag en gång hade älskat. Min kropp värkte och nervsmärtan var olidlig. Den hemska smärtan startade i oktober 2015 och den är ännu inte helt borta. Det är mycket bättre idag men det är fortfarande långt ifrån bra. Att jobba med att städa och bära tunga saker dag ut och dag in höll på att ta knäcken på mig. Jag kände mig helt förstörd och inte heller visste jag hur jag skulle ta mig ur situationen.
Den 24:de januari förändrades mitt liv
Den 24 Januari gjorde jag något som var totalt olikt mig. Jag ringde ett samtal som visade sig vara något som vände upp och ner på hela min tillvaro. Jag stämde träff med Patrik på Shiki och tänkte att jag bara skulle få se vad det innebar att vara en webbdesigner och webbutvecklare. Det var ju ett jobb som jag aldrig skulle kunna få och som jag hade slutat drömma om sedan länge. Den 26:de januari träffades vi på fika och helt plötsligt hörde jag; ”Jag tror att du skulle passa in jävligt bra här!”. Jag minns hur jag gick hem med ett stort leende på läpparna den kvällen. Drömde jag? Det kändes nästan så.
Efteråt följde en lång process med arbetsförmedlingen. De försökte först peta ut mig och min dåvarande handledare sa att jag måste chansa för att vinna. Grejen var ju att allt hängde på om jag kunde få lönebidrag precis som jag alltid hade haft på katthemmet. Min bonuspappa som var den som fixade telefonnumret till Patrik från början fick kriga lite åt mig. Han skällde ut min handledare och till slut fick jag ett möte med en handledare som har jobbat i många år med personer som har neurotypiska funktionsnedsättningar. Efter det mötet var det bestämt till 100%. Kontraktet var påskrivet och jag kände mig lättad.
Jag sa upp mig från katthemmet
För några år sedan trodde jag aldrig att jag skulle kunna få ett jobb. Ännu mindre trodde jag att jag någonsin skulle säga upp mig från ett. Men hur svårt det än kändes så kändes det samtidigt så himla rätt. Jag vantrivdes och förstod såklart att mitt jobb aldrig skulle kunna ge mig en riktig framtid. Att få jobba med mitt drömyrke var en chans som jag inte kunde tacka nej till. Jag hade fått en chans att förändra min bok som inte kändes rätt och det väckte en glöd i mig. Äntligen började jag på ett nytt kapitel i mitt liv.
Jag var tvungen att jobba en månad till på katthemmet. Därför dröjde till 6:de april innan jag fick börja arbeta på Shiki. Det var rätt skrämmande med så mycket nytt på en och samma gång men jag har inte ångrat mitt val en enda sekund. Jag är otroligt glad och tacksam för att jag fick den här chansen och har hamnat där jag har hamnat. Jag har lärt mig otroligt mycket och har fått tillbaks en del av min glöd som för längesedan höll på att slockna totalt. Dessutom lär jag mig nya saker hela tiden och det är jättekul!
På sommaren flyttade jag till en ny lägenhet
Knappt en månad efter att jag hade bytt jobb skrev jag på ett kontrakt för en ny lägenhet. Jag flyttade sista juni och allt var totalt kaos. Armada var inte särskilt behjälpliga och jag fick ringa Svefab var och varannan dag. Lägenheten var äcklig och Armada hade anställt ett företag som var totalt värdelöst. Jag har aldrig sätt på maken ett sånt sjukt dåligt jobb. Anställ aldrig Lybab säger jag bara! Jag har bott här i ett halvår och färgen i taket på balkongen har redan flagnat av…
Lybab har gjort galet många tabbar. De var här ett par gånger och rättade till lite saker men även då blev det ju sådär. Men nu när jag har boat in mig mer kan jag i alla fall stå ut med alla detaljer som förut stack mig i ögonen. Nu trivs jag ganska bra i min lägenhet. Det är ju så galet skönt med lite mer utrymme!
År 2017 var ett händelserikt år för mig
Det har varit galet kämpigt ibland men det har varit så värt det. Det blev lite mycket med ett nytt jobb och en kaosartad flytt samtidigt men jag kom starkare ur det. Det har väl hänt mycket mer än det här också men jag känner att jag kanske inte ska skriva en hel biografi nu. För att summera året kan jag väl säga att jag helt klart har vuxit en hel del. Jag har kommit närmare mina framtidsmål och jag känner mig ännu mer taggad på att komma längre! Jag siktar högt och jag älskar att jag vågar ha mina drömmar. Många skrattar och tycker att de låter ouppnåeliga… Men jag vet vad jag vill och jag ska komma dit.
