Rödsprängda olyckliga ögon. Den här dagen kan beskrivas med ett ord: Tårar. För just mina tårar verkar inte vilja ta slut hur mycket de än rinner nedför min kind. Jag vet inte ens varför jag gråter, jag kan bara inte få slut på det. Mötet med läkaren gick egentligen inte helt åt helvete men ändå känns det som en besvikelse. Jag ska ta blodprov imorgon och kolla upp sådant som andra läkare inte har tänkt på tidigare. Tydligen är det vanligt med brist på D-vitaminer, zink och fettsyror när man har ADHD, autism osv. samtidigt som att jag har en del fysiska symptom som tyder på det. Bristen i sig kan orsaka att kroppen inte kan ta upp mediciner tillräckligt och därför får man ingen effekt (+ mycket av det där andra sakerna jag klagar på), men om det är fallet får jag reda på om 1-2 veckor. Problemet är bara att jag behöver hjälp nu. Jag kan inte sitta och vänta på svar för att sedan vänta på ytterligare ett möte och efter det få medicin av min ordinarie läkare, vilket blir i December. Jag känner mig så jävla förnedrad som satt där framför henne och grät. ”Vad hade du förväntat dig?” undrade hon, egentligen inte så mycket men åtminstone något. När jag satt insjunken i stolen insåg jag hur lite kraft jag har kvar. Jag klarar inte mer, jag orkar inte. Vem slåss jag för egentligen? Inte mig själv i alla fall för jag ligger sedan längesedan på dödsbädden med kablar instuckna i huden så att jag aldrig kan dö helt. Jag går på automatik och gör det jag måste göra precis som en robot. Så länge jag dör på insidan och inte på utsidan är det inget att bry sig om. Men just idag känner jag mer än vanligt och jag kan inte kontrollera det.
Jag faller ner igen och jag faller så jävla hårt.
styrkekramar! <3
Så känner jag med ibland, man vill ju må bra men samtidigt så känner man sig att man sjunker till bottnen hela tiden! Sådana dagar kan jag känna mig ibland med. 🙂
Sådan känner jag ibland med när jag klarar inte mer och orkar inte, då kan jag sprida min sur och tröttsamhet hos andra. 🙁
Hoppas saker och ting ordnar sig till det bättre för dig snart! Ta hand om dig! kramar
Tack, men samtidigt som det känns kul att vara framför kameran igen,
så önskar jag hellre att jag hade fått höra från lägenhets-folk istället… ='(
Ajaj, det låter inget vidare Ninni. Tråkigt att ditt besök med läkaren inte gav dig mer hopp. Jag finns om du vill prata. Provar ringa dig nu.
Åååh kram 🙁 hoppas resultaten kommer! Tills dess kan du försöka få i dig mycket av de ämnena, det är sällan man kan få för mycket det känner man ju oftast själv KRAM <3
Och tack för din fina kommentar <3
*kram*
Önska jag kunde bära en del av din börda, så att du slapp. Men du har så mycket att leva för min vän. <3
"You're not done, you're far too young, and the best is yet to come"