Time sure flies by so fast

Copyright@Ninni Undén || Time sure flies by so fast

Time sure flies by so fast. Nyss var det måndag och imorgon är det fredag igen. Dagarna försvinner i ett nafs och jag hänger fortfarande inte med. Kan inte tiden gå lite långsammare så att jag kan hinna med allt som jag vill göra, snälla? Den här veckan har helt klart varit bättre än den förra men det går fram och tillbaks som det brukar göra. Man kan väl säga att jag går runt med ett öppet sår som vägrar att läka helt. För hur ska det kunna läkas när det rivs upp på nytt hela tiden och aldrig blir ordentligt omhändertaget? Ibland känns det för jävligt och ibland orkar jag inte ens bry mig. Eller det är i alla fall vad jag intalar mig själv.

Fysiskt sett har den här veckan varit helt åt helvete. Min ischiasnerv har bett mig att dra åt helvete och har gjort fruktansvärt ont hela veckan. Triggerpunkten i rumpan har nästan krampat hela tiden och myrkrypningarna i fötterna har blivit värre. Ryggen och låren känns konstant utmattade och den molande värken går aldrig över. Varför vill den här skiten aldrig släppa för?

Jag mår i alla fall bättre på andra sätt och vis. Min fokus har känts lite bättre och min trötthet har inte varit lika outhärdlig. Jag verkar inte kunna ta information så särskilt bra då allt som kommer in går ut genom andra örat men det mesta löser sig ändå. Det har även funnits ett par arbetsdagar där jag inte har stressat in i sista minuten så jag har kunnat fota och gosa lite mer med kissarna. ♥ Jag önskar bara att det fanns mer tid till organisering och småfix som jag vill ta itu med…

Detta inlägg har en kommentar

Lämna ett svar