Träningsmål och vad jag vill uppnå:

1. Börja träna mer kondition för att försöka ner pulsen om det är möjligt. Vill sluta med mediciner men för tillfället måste jag ta betablockerare för att kunna må dugligt. Medicinen hjälper inte heller så mycket så jag vill kunna fixa det själv.
2. Stretcha mer och träna mer på rörelse så att jag kan bli mindre stel av mig. Kan försöka sikta på att kunna gå ner i spagat men ärligt talat så tror jag aldrig att det kommer att hända, haha.
3. Få armmuskler för första gången i mitt liv.
4. Träna lite oftare för att hålla blodcirkulation igång, bli piggare och få mindre ont.
5. Biffa upp mina benmuskler ännu mer, jag älskar att jag har fått synliga och riktiga muskler istället för taniga ben.
6. Bli lika stark som Hulken så att jag aldrig behöver vara rädd när jag är ute och går på natten.
7. Leka oftare på pilatesbollen och få så pass bra balans att jag inte behöver känna mig som en klumpeduns.
8. Aldrig någonsin överträna igen och bry mig om hur mycket kalorier jag bränner.
9. Träna mer på att gå rätt och ta längre steg så att fötterna fortsätter att må bättre.

Jag vill börja träna lite mer på riktigt igen, för tusende gången. Med påminnelse om att jag ska lyssna på vad kroppen vill och vad den känner. Om jag börjar få tankar på att träna för att gå ner i vikt får jag inte träna alls, därmed basta. Träningshetsen just nu är helt sjuk och det är tragiskt att folk inte inser att det är lika illa som anorexitrenden för ett par år sedan. Nu ska man vara ortorektisk istället och låtsas vara hälsosam när kroppen egentligen tar sjukt mycket med stryk. Jag vägrar följa den vägen och undvika socker och kolhydrater medan jag leker värsta viktigpettern som kan allt om kost samtidigt som jag går på svältdiet. Istället tänker jag äta vad jag vill precis som nu och träna lagom efter vad min kropp klarar av.

Träningen blir så mycket roligare när man tränar för att må bra. Och inte för att försöka passa in på ett ideal som gör miljontals sjuka i ätstörningar. Det gör mig så sjukt provocerad att hela tiden bli matad med all skit nu när jag är friskskriven och vill fortsätta vara det. Jag är lättpåverkad så att ständigt höra om hur ”nyttigt” man ska äta och hur mycket man borde träna är otroligt triggande. Men just nu är jag mest förbannad och känner mig rebellisk. Jag har en B&J som väntar på mig i frysen och inte fan tänker jag få ångest för det! Livet är till för att njutas och inte för att leva efter stränga idiotiska regler.