Idag var jag tvungen att åka mitt i en lektion på förmiddagen för att gå på mitt sista möte av utredningen. Jag var nervös och spänd men misstänkte innan att de skulle säga att inget passar in på mig, scenariot förberedde jag mig på för att undvika en besvikelse. Inte för att jag egentligen vill ha något som anses kroniskt men för att jag är så trött på att allt är så luddigt och att ingen någonsin ger svar på varför jag har vissa av mina problem. Som t.ex. min trötthet som ingen kan komma på en anledning till varför den finns och är så ihållande. Som mest tänkte jag att det kanske kunde vara atypisk autism (innebär att man har många men inte alla kännetecken från någon av de andra diagnoserna inom autismspektrumet) eller möjligen ADD men att det låg på gränsen. Efter att ha gjort alla testerna så kände jag mig ännu mer förvirrad och osäker så jag kunde inte riktigt sätta fingret på min problematik längre.
Det visade sig att jag hade väldigt fel och när de förklarade allt för mig så sattes allt äntligen på plats. Jag har både Asperger och ADHD, något som verkligen förvånade mig men som kändes rätt när de förklarade hur de hade kommit fram till det. Jag ifrågasatte om det verkligen var ADHD och inte ADD pga. min trötthet men de förklarade hur min hyperaktivitet går inåt och på vilket sätt det visade sig. Utöver det så har de även ställt ett par till diagnoser, vilket jag inte visste att de skulle göra men jag tror att det hör till för att kunna skilja på vad som är vad. Jag frågade om jag verkligen har borderline då de nya diagnoserna har liknande problematik till det men de kunde inte riktigt svara på det så det verkar vara oklart. Jag får nog vänta tills att de har pratat med min ordinarie läkaren eftersom att vissa av de andra diagnoserna även inte riktigt är som min ordinarie läkare har ställt.
Det hela känns ironiskt och som ett slag i ansiktet nu när det kommer fram efter 18 år. När jag var 5 år så önskade jag att jag hade Asperger för att jag ville få samma ”speciella behandling” som Max fick, men inte visste jag alls vad det innebar och nu sitter jag här. Det är skönt på sätt och vis, ÄNTLIGEN så kommer jag att få den hjälp och det stöd jag behöver. Nu kan jag få en mer rätt medicinering, konkreta svar och en passande behandling. De gav mig många tips på vad för hjälp jag har rätt till och var villiga att skicka en remiss till en ätstörningsklinik samt logoped. Men det väntar jag med ett tag tills att jag får ordning på allt. Det här är kanske min vändning i livet?
vsg:D
Vad jobbigt! Tråkigt att höra, men skönt att du har fått svar på vad det var. 🙂
Egentligen är det sjukt att inte läkare förstår nånting, jag har ME/ kronisk trötthetssyndrom och det tog flera år för mig också att få diagnosen, fick verkligen ingen hjälp alls av allmänna läkare eftersom de sa att jag bara var lat, pff, vem ger upp sitt sociala liv för att bara ligga hemma i sängen och sova? Ingen.. Men i alla fall sen november förra året har jag fått hjälp av specialiser, så går på en massa mediciner nu. 🙂
Men hoppas det går bra med dig! Kram.
Oj! Hur känns det att ha fått diagnoserna nu då, är det jobbigt eller en lättnad? Känner flera som har ADHD och Aspergers så vet på ett litet ungefär hur det är.. Starkt av dig att skriva om det 🙂
SV: Okej, kul! Jag funderade också på media när jag valde till gymnasiet, men det blev estet/musik 🙂 Trivs du?
Usch vad jobbigt. Men skönt att du vet vad det är nu, hoppas verkligen att det hjälper dig till att må bättre 🙂
sv: haha ja verkligen!
Hur känns det nu? Bra eller dåligt att du vet vad som är fel?! Jag hoppas verkligen att allt vänder för dig nu så du kan leva så "normalt" eller vad man ska säga 🙂 jag tror på dig!
Hoppas för din skull!
Jaha, ska försöka fixa det då:) testa igen sen!
Sv: Jo, jag trodde nästan att det var kronisk trötthetssyndrom du hade när jag började läsa det här inlägget. Får verkligen hoppas att det löser sig för dig. 🙂 Helt sjukt att det är så många läkare som inte kan något om det här, håller verkligen med om att det är för jävligt! 🙁
Skönt att du fick veta äntligen, tyckte också de va jätteskönt när ja fick diagnosen på ett sätt, efter det har jag fått så mycket hjälp med allting och mitt liv har underlättats så otroligt mycket. 😮
dock finns de mycket nackdelar, tex folk som tror att man är dum i huvudet osv..
sV: Ja okej, får verkligen hoppas att du får den hjälp du behöver nu! 🙂 och att allt går bra.
har du många som stöttar dig och så? 🙂
Nja, har lagt på mig 7kg igen, och allt på fel ställen. ;D
Så du skall också försöka trimma till dig ?
Sv: det mest störande har nog vart när folk pratar med mej som om ja vore ett litet barn, eller när folk tror att jag har problem med nån rör vid mig (som i filmen, i rymden finns inga känslor) vet inte riktigt vad man ska göra när sånt händer. 😛 Aspergers är ju verkligen inte en nedvärderande diagnos tycker jag, tvärtom! 😀 Folk med aspergers är väldigt intressanta tycker jag.
Tack, typ 😀
Tack! Funderar på att färga håret precis så igen (:
Måste verkligen kännas skönt att äntligen få veta vad du har för diagnoser. Det underlättar ju så himla mycket, nu när du kan få rätt hjälp och läsa mer om diagnoserna så du kan lära dig att förstå dig själv.
Sv: Nej, verkligen inte. Det är ju väldigt synd att de inte gör det. 🙁
Absolut, vet precis ! =)
Men vad har du för BMI nu då ?
Underbart att vara på den vikten.
Jag ligger på hemska 22,5… ='(
Mår ordentligt dåligt..
Skönt att du äntligen har fått svar Ninni. Jag känner igen den där känslan och nervositeten av att "de har inte hittat nåt". Igår var jag på en föreläsning. "Mr tourette och jag" jag rekommenderar den starkt! Eller läs boken. Den var helt suverän, jag kommer nära med mig den hela livet.
Sv: http://sverigesradio.se/sida/sok.aspx?q=pelle+san… Här kan du lyssna på när han berättar om sitt liv med Tourettes syndrom.
Nej det är inte liknande med Aspberger men han beskriver hur han har tagit sig igenom sitt liv med tourettes syndrom utan diagnos, och hur allt vände när någon såg honom och när han fick diagnos. Han beskriver även hur okej det är att vara udda, och att det faktiskt är bra. Vem är egentligen "normal" och vad ÄR det? Helt suverän. Han använder utrycket "störd+" och med det menar han att alla är störda på ett eller annat sätt och det är okej, det tvingar även andra människor att öppna upp sig och sluta använda utryck som "inom ramarna" Vi är störd+ Ninni, du och jag och många andra, det ska vi vara stolta över:-) Vi har det gratis! Kram
Sv; Tack så jättemycket vad rar du är!
OCh angående inlägget hoppas jag du kan känna en stor lättnad nu när du fått svar och försöka ta dig igenom det med en positiv inställning. Kämpa på! kram.
hej tjejen!
kom in på din blogg bara sådär. du berör verkligen!