Välkomna hem Zelda och Vega

Jag har två små söta pälsbollar som ligger och trycker under min säng just nu. Åh, är så himla glad för att den här dagen äntligen kom! De är nog lite skärrade över att bli intvingade in i en bil och sedan hamna upp på ett nytt ställe, så för tillfället ger jag dem all den andrum de behöver. De har bara varit här ett par timmar så det är helt förståeligt att de inte vågar sig ut än. För vissa kan det till och med ta en eller ett par veckor men jag hoppas att de känner sig trygga så snart som möjligt såklart. Det ska bli så spännande och kul att få se hur Vega och Zelda utvecklas här hemma! ♥

16 svar på ”Välkomna hem Zelda och Vega”

  1. Sv: Jag är glad att jag inte är ensam om det, vissa hade nog känt ”ge mig en kram som tröst”, medans jag känner ”kan jag vara ifred en stund!”.

    Svara
  2. Så jäkla kul! De kan ju inte få en bättre matte 🙂 Du är så klok, snäll och helt enkelt bäst! Sen när de landat kommer jag gärna förbi och klappar både på dig och dina kissar 🙂 <3

    Svara
  3. Vill också ha underbara missar! <3

    Egentligen så vet jag att det inte var mitt fel, men det surrealistiska
    får en att undra..
    Man får slåss mot sig själv. =/

    Hur är det med dig idag? =)

    Svara
  4. Sv: Först och främst – tack! 😀
    Och ja, det är synd att de gick i konkurs. Har aldrig varit med om att någon butik har gillat mina bilder så mycket att de ville göra en canvas av bilden och sälja bilden i butiken D:

    Svara
  5. Tycker ändå att vissa motgångar bör man få slippa,
    åtminstone om motgångar är det enda som kommer
    ens väg..

    Ne, här är det rätt OK – idag.
    Men de sista veckorna har vädret varit suspekt.

    Svara
  6. I risk av att låta som årets martyr…
    Så har jag konstant motgångar, så fort något ordnar upp sig,
    så händer det något stort som slår ned mig totalt.
    Lägenhet – Brinner ned
    Ny lägenhet – Måste flytta ut
    Ut och ha kul – Våldtäkt
    Ny läkare – Medicinlös
    Kontaktperson – Ställer inte upp, och vill inte ens träffa mig

    And so on… Blää…

    Svara

Lämna en kommentar