Jag är dålig, efterbliven och helt värdelös. Det finns absolut ingenting som jag är bra på eller ens kan, så det känns knappast som att det finns någon framtid för mig. Människor håller föredrag och säger smarta ord men jag hör inte, jag somnar och lär mig ingenting. Jag får instruktioner och hjälp men jag fattar ändå inte alls vad det är menat att jag ska göra, jag står alltid kvar i nervositeten och försöker att komma på det själv utan att lyckas.
Mina formuleringar och mitt ordval är åt helvete, jag vet inte alls hur jag ska uttrycka mig för att få förståelse eller skriva så att det låter någorlunda bra och intressant. Även fast att jag är helsvensk så låter min svenska som ett konstigt babbel, inte kan jag heller prata på engelska eller t.ex. tyska. Jag är inte smart och det har jag aldrig varit, jag förstår ingenting, kan inte matte eller alla dessa så kallade logiska svar. Biologi, fysik, kemi, samhällskunskap osv… jag hänger aldrig med.
Svag är jag också och har även en värdelös kondition som aldrig blir bättre hur mycket jag än tränar. Jag saknar koordination helt och saknar balans, kanske därför jag alltid har setts som klumpig. Jag kan varken kasta bollar, sikta på något eller fånga något. Jag har alltid setts som den blyga och svaga tjejen som står i hörnet för att jag är ”lat”, men egentligen så vågar jag knappt försöka framför någon annan.
Min sociala fobi har tryckt ner mig en del och den har aldrig försvunnit helt. För mig så fungerar det ungefär som med depression, det går från måttligt till svårt. Det kan komma när som helst och försvagas då och då i väldigt olika situationer, det kan börja försvinna långsamt för att sedan växa upp igen. Det gör mig ännu mer förvirrad och jag orkar inte heller leva i skräck, speciellt inte för att misslyckas.
Skrev ju häromdagen om att jag har en syster som också fått diagnosen borderline… Det är så märkligt eller kanske inte, men när ajg läser dina fina, tänkvärda texter så är det som att läsa syrrans texter.
Hon är tyvärr fast med Jehova vittnen, vars trosätt ständigt skuldsätter henne och får henne att må sämre så jag har inget direkt hopp om att hon ska bli frisk dock…hon är över 45 nu…
sv: han är jätte fin. Det är min bästa kompis häst
Jag älskar att vara i stallet, underbaraste platsen 🙂
Jag tycker att du låter som en mogen person, med väldigt dåligt självförtroende. Vissa personer har svårt för att formulera sig, men att döma av din text så tycker jag inte att det verkar som att du har något som helst problem med det. Alla kan ha svårt för en eller flera saker, men det finns alltid sätt att ta hjälp. Är man inte lika bra som "alla andra" så är det lätt att man drar sig undan. Men det man inte kan får man lära sig, uppgivenhet försvårar oftast saker. Tänk alltid: Jag vill, jag kan, jag ska!
ryck upp dig, det där är en sjukt bra text ! vem har sagt att man måste vara atletisk? eller modig nog att hålla tal? det är bara två slags yrken, typ idrotts stjärna och minister. du kan bli EXAKT vad du vill, utom USA;s president då..
men annars, exakt vad du vill ! bara du har viljan och dina mål kan du nå vad som helst. det finns inga gränser som kan hindra dig, bara hinder.
Hej, fin blogg!
har startat en frågestund i min blogg!
ställ gärna en fråga,
kram
Trevlig blogg
Försök se det bra med dig istället. Är säker på att det finns mycket du är bra på!
sv: Haha, nej, inte jag heller! 🙂